Framtidens familjepolitik

På bilden från vänster Elina Linna (V), Barbro Westerholm (Fp), RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros och moderator Per Pettersson från RFSU Stockholm.

Assisterad befruktning stod i fokus när RFSU diskuterade framtidens familjepolitik med Folkpartiet och Vänsterpartiet på Pride House. Surrogatmödraskapsfrågan var den stora vattendelaren mellan lägren. Samtidigt lyftes embryodonation fram som ett möjligt alternativ.

Nyligen släppte Statens medicins-etiska råd (Smer) en rapport om de etiska aspekterna av assisterad befruktning.  Elina Linna (V) och Barbro Westerholm (Fp) är båda medlemmar i Smer och träffades för att samtala med RFSU:s  förbundsordförande Kristina Ljungros om hur framtidens familjepolitik bör se ut.

Surrogatmödraskapen är en het potatis. Att låta en kvinna bära och föda ett barn med den uttalade avsikten att hon inte själv ska behålla barnet. Surrogatmodern befruktas genom insemination eller genom att hon tar emot ett befruktat ägg från en annan kvinna.  Surrogatmödraskap är i dag olagligt enligt svensk lagstiftning. RFSU har diskuterat frågan åtskilliga gånger i förbundsstyrelsen och ställer sig försiktigt positivt positiv till en legalisering, så länge det sker under frivilliga och informerade former. Folkpartiet ställer sig bakom Smers slutsats i frågan som är ett kluvet ställningstagande.

– Vi står bakom altruistiskt surrogatmödraskap, alltså när någon närstående frivilligt ställer upp. Samtidigt är vi emot när det sker kommersiellt, att någon utländsk kvinna får betalt för att bära barnet, säger Barbro Westerholm.

Vänsterpartiet är däremot mer återhållsamma och är emot både kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap.

– Även om man säger sig vara emot att det blir kommersiellt så är riskerna stora att det ändå blir det. Erfarenheter från där det används visar att blir mer och mer pengar i de här avtalen, säger Elina Linna.

Barbro Westerholm menar att det kan vara riskabelt att vara för återhållsam i frågan.

– Önskan att få barn är mycket stark hos de som söker sig till den här metoden. Om man får nej i Sverige så är det många som åker utomlands, dit det är lagligt istället. Då har vi ingen kvalitetskontroll över om det sker på ett korrekt vis, säger hon.

En annan möjlighet för ofrivilligt barnlösa föräldrar är embryodonation. Det finns mängder av nedfrusna befruktade ägg i landets sjukhuskylar som blivit över från par som har gjort en IVF-behandling. Embryodonation skulle kunna vara ett alternativ för par som behöver en äggdonation men saknar donator. Det är dock olagligt i Sverige i dag då det inte ger något genetiskt band mellan föräldrarna och barnet. V och Fp har en försiktig hållning till frågan och anser att alternativet borde utforskas närmare i en utredning.

RFSU har med sin Sverigebarometer kommit fram till att reglerna kring assisterad befruktning ser mycket olika ut mellan olika landsting.

– I vissa län har man rätt till sex inseminationsförsök, i andra bara tre. Vissa län gör skillnad på sexuell läggning. Vi vill ha nationella riktlinjer som ger alla samma rättigheter, säger Kristina Ljungros.

Och hon får medhåll från partirepresentanterna som båda står bakom en utredning om ojämlikheten mellan landstingen.

– Vi har sett att vården har blivit allt mer ojämlik och orättvis i olika delar av landet. Antalet inseminationsförsök ska vara en medicinsk bedömning varje gång, inte bestämd av politiker som räknar på siffror, säger Barbro Westerholm.

RFSU driver även frågan om flera vårdnadshavare än två för att bättre avspegla hur olika familjekonstellationer ser ut i Sverige i dag.

– Vi förespråkar möjligheten för flera vårdnadshavare och har vi gjort det länge. Det behövs en utredning i den här frågan som kan jobba fort så att vi får ett förslag, för den här frågan tycker jag inte är så komplicerad, säger Elina Linna.

Deltagarna är överens i flertalet av frågorna som diskuteras i dagens samtal. Ändå går utvecklingen långsamt i de politiska rummen. Elina Linna och Barbro Westerholm vittnar om att frågorna inte prioriteras i riksdagen.

– Det handlar om att de här frågorna måste få ett lyft på den politiska agendan, säger Elina Linna.