söndag 25 maj 2014

Med mod, passion och uthållighet förändrar vi politiken

Vårkonferensens andra dag handlar om politik. Den inleddes med att Ingrid Frisk, sakkunnig på förbundskansliet och Maja Österlund, politisk föreningsutvecklare, gick igenom RFSU:s valkrav och gav konkreta tips på hur vi tillsammans kan påverka politiken på lokal, regional och nationell nivå.
– Mod och passion är det viktigaste när det gäller påverkansarbete. Med detta kommer du långt. Och så gäller det att vara uthållig. När den där politikern ser dig för fjortonde gången kommer hen att tänka "Okej, det är väl lika bra att prata om sexuell hälsa på en gång då." sa Ingrid.


Ingrid Frisk pratar valet 2014. Foto: Daniel Ivarsson


Hon berättade att riksdagen 2003 formulerade elva folkhälsomål. I dessa står det att det ska finnas samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Flera av folkhälsomålen, men särskilt målområde 8, berör våra frågor. Den lyder: "Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom om- råden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård."
– Det är alltså inte något hittepå från RFSU utan något riksdagen fattat beslut om. Det är det här som gäller, sa Ingrid.

RFSU:s påverkansarbete handlar mycket om att öka politikernas kunskap och påverka attityder. Det blir särskilt tydligt när det gäller RFSU:s valkrav om äldres rätt till in sexualitet, som inte alla är bekväma med att lyfta.
– Det handlar också om att påverka attityden så att de som jobbar med äldre kan möta den äldre med respekt och tanken om att finns lust och längtan kvar till sex, närhet, ömhet och kärlek, sa Ingrid.

Efter att Ingrid gått igenom RFSU:s valplattform för 2014, tog Maja över och delgav deltagarna konkreta tips och råd att använda i det lokala påverkansarbetet.
– Det allra bästa verktyget är Sverigebarometern. I år kommer den i två omgångar. En som fokuserar på Ungdomsmottagningarna och som kommer inför Almedalsveckan, och en som vi släpper i augusti. Läs dessa, jämför mellan landstingen, skriv ut den och dela ut, uppmanade Maja.

Maja Österlund undrar om vi är redo. Foto: Daniel Ivarsson


Andra tips är att göra enkäter till politikerna för att kartlägga deras ställningstaganden, att anordna politikerutfrågning eller debatt samt att erbjuda sexualupplysning för politikerna.
– Många politiker tycker att det är lite pinigt att prata om sex. De behöver lära sig att prata sex utan att bli röda om kinderna. Och det är vi ju experterna på: Att prata sex och samlevnad utan att vara generade. Stöd dom att våga prata. Erbjud dom en kurs! tipsade Ingrid.

Politiken går förstås också att påverka via media. Genom att skriva debattartiklar och insändare eller starta ett upprop i sociala medier för att sätta fokus på en särskild fråga. Att samarbeta lokalt med andra organisationer, som t.ex RFSL eller Barnmorskesällskapen, är också något som kan ge bra effekt.

Efter den här maffiga genomgången fick lokalföreningarna dela upp sig i sina respektive regioner och uppmanades därefter att jobba fram en påverkansplan för en specifik fråga i sin lokalförening. Nog kommer vi att vara redo inför hösten!

Schemat för Vårkonferensen dag 2

Idag kommer vi att fokusera på arbetet inför valet. Hur ser RFSU:s valkrav ut? Vilka frågor kan vi jobba med lokalt och regionalt?

Här är dagens ungefärliga schema:
09.00 Samling, kaffe och frukostmacka
09:30 Infopass om Valkraven, verktyg och arenor
10.15 "Hur pratar man med politiker?"
10.30 Intro, instruktioner och gruppindelning för grupparbete
10.40 Grupparbete
11.30 Uppsamling
12.00 FS Organisationsförändringsgrupp om sitt arbete
12.30 Avslut, summering av konferens, tack och hej.

Summering av första dagens gruppsamtal

lördag 24 maj 2014

Surrogatmödraskap – för komplext, smalt och dyrt



Surrogatmödraskap är en ständigt omdiskuterad fråga. Leila Swartling tycker att vi bör vara försiktiga med att ta ställning för metoden. Foto: Daniel Ivarsson

– Personligen tycker jag det finns alldeles för lite forskning och är en alldeles för komplex fråga för att ställa sig positiv till. Det är svårt att diskutera utan att ha provat hur det skulle fungera. En annan sak är att det skulle bli jättesvårt att få bli värdmamma eller att få barn med metoden om den infördes – det skulle handla om så få barn ändå. Hur mycket av samhällets pengar bör gå gå till de få fallen som det kan bli aktuellt för?

Delad föräldraförsäkring – en delad fråga


I en av vårkonferensens tolv gruppsamtal diskuterades hur RFSU ska förhålla sig till delad föräldraförsäkring. Deltagarna tog upp hur föräldraförsäkringen bör fördelas i familjer med fler än två vårdnadshavare  och i samkönade familjer. Hanna Blomqvist från Växjö frågar sig om det är en fråga som RFSU behöver driva över huvud taget. Foto: Daniel Ivarsson

– Vi har tagit upp om delad föräldraförsäkring verkligen är en fråga för RFSU. Jag tycker det är problematiskt att koppla skyldigheter till andra personers föräldraskap, som att tvinga dem att ta ut en viss mängd föräldraledighet. Man bör respektera olika önskningar och familjevillkor och snarare verka för att ge andra alternativ på ett sätt som inte är tvingande, säger Hanna Blomqvist.

Ska vi införa ett tredje kön?

Diskussionerna på temat kön kom att handla om allt från huruvida skolinformationen ska dela upp eleverna i pojk- och flickgrupper till frågan om ett tredje juridiskt kön.
– Idéprogrammet handlar ofta om identitet, praktik och preferens. Var kommer könet in? När jag är ute och håller sexualupplysning pratar jag om sexualitet: Homo-, hetero- och bi. Vi glömmer bort de andra aspekterna som har med kön att göra, sa en av deltagarna.

Inledningsvis tyckte deltagarna att ett tredje juridiskt kön vore bra. Att det behövs och att det faktiskt är konstigt att vi inte har det. Men så komplicerades frågan.
– Är det inte bättre att helt avskaffa juridiskt kön? Behöver vi verkligen ytterligare ett fack att stoppa in folk i? sa en av deltagarna.
– Men om vi avskaffar juridiskt kön blir det svårare att mäta jämställdhet, t.ex skillnader i löner mellan män och kvinnor eller skillnader i hälsa, sa en annan.

"Både de som säljer sex och de som köper stigmatiseras"

I diskussionen om Sex mot ersättning pratades det mycket om den nuvarande sexköpslagen. Enligt samtalsledare Hedvig Nathorst Böös gick åsikterna hos deltagarna isär. Diskussioner uppstod kring begrepp och språkbruk, t.ex att använda ordet prostituerad som något en person är.
– Men samtalet präglades av att folk lyssnade och respekterade varandras åsikter, även om de var olika.  Deltagarna var också enade om att det är viktigt att lyssna på personer som har erfarenhet av att sälja sex, säger Hedvig.

Anna Johansson Dahl från RFSU Uppsala tyckte att det var lättare att diskutera frågan nu än under kongressen förra året. Erik Centerwall påpekade att han varit med och pratat om frågan sedan lösdrivarlagen på 70-talet, en lag som RFSU då var emot.

Samtyckeslag riskerar bli slag i luften

På bild från vänster: Anna Dahlbäck, Petter Asp och Eva Diesen. Foto: Daniel Ivarsson


Behövs en samtyckeslag för att fler våldtäktsfall ska kunna leda till åtal och dom? Det är en högst aktuell fråga som RFSU inte står bakom i dagsläget. Men en sådan lag riskerar att bli verkningslös menar professorn Petter Asp – han tror att ett oaktsamhetsrekvisit skulle ge större effekt.

Under kongressen 2009 beslutade RFSU att avvisa krav på samtyckeslagstiftning då det inta fanns tillräckligt med underlag. Men mycket har hänt sedan dess och nu är frågan högst aktuell.  Under vårkonferensen i Stockholm bjöd RFSU in tre framstående juridiska experter för att diskutera frågan i ett panelsamtal.

Eva Diesen är jurist och undervisar på genusvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hon tycker att vår nuvarande sexualbrottslagstiftning bör förändras till en samtyvkeslag.

– Nuvarande lagstiftning gör att kvinnan får ansvar att förhålla sig till mannens sexualitet, säger Eva Diesen. Det ligger på kvinnans ansvar att säga nej och göra motstånd medan det inte ligger särskilt mycket ansvar på mannen att lyssna på vad kvinnan vill.

– Passiviet och brist på motstånd betyder inte ja. Nuvarande lagstiftning säger att kvinnans kropp är tillgänglig så länge hon inte gör motstånd. Jag vill ändra lagen så att hennes kropp bara är tillgänglig om hon säger att hon vill.

Eva Diesen säger att en samtyckeslag skulle även hjälpa i de fall där män är offer för våldtäkt och att det skulle underlätta för polisen i fall där våld inte använts.

– Det är vanligt att killar pressar och tjatar tills de får som de vill. I sådana fall finns inget våldsinslag och då får polisen mycket svårt att utreda. En samtyckeslag skulle ge polisen de verktyg som behövs för att inte lägga ner utredningen i sådana fall.

Petter Asp som är professor i straffrätt och har skrivit boken ’Sex och tanke’ säger att han håller med om Eva Diesens utgångspunkter men drar andra slutsatser.

– Då vi kan enas om att sex ska utgå från samtyckte kan man tycka att lagen borde skrivas så, men riktigt så enkelt är det inte. Samtycke är ett normativt begrepp – det är inte alltid vad man verkligen vill, utan vad man väljer eller godtar, säger Petter Asp.

Petter tar upp att det finns fall där man säger ja till sex efter hot eller enträget tjatande, vilket då skulle räknas som att man har samtyckt. Han tycker att det behöver dras en tydlig gräns mellan vad som kan uppfattas som geniunt självbestämmande och vad som inte är det.

– Bör jag anses ha samtyckt om jag säger ja till se efter att min partner säger att han lämnar mig om jag inte samtycker? Vi måste ge tydliga ståndpunkter om vad som bör vara tillåtet och vad som bör vara otillåtet – det räcker inte med en generalklausul om samtycke, säger Petter Asp.

Anna Dahlbäck är advokat med inriktning på brottmål. Hon jobbar både som försvarare och brottsofferbiträde i olika fall och betonar att hon uttalar sig som praktiker och inte som akademiker i frågan.

– Jag tror tyvärr en samtyckeslag kan bli ett slag i luften. Jag tror inte det sker någon jättestor förändring bara för att vi ändrar lagen, utan det som behövs är att det måste ske en praktisk förändring bland de som jobbar med de här frågorna, säger Anna Dahlbäck.

Hon tar upp att den offentliga debatten om samtyckeslagen utgår från ett fåtal domar som blivit offentliga. 90% av våldtäktsmålen leder aldrig fram till domar och förblir därmed skyddade av förundersökningssekretess – så vi får aldrig reda på hur man har tänkt i de fallen.

Victor Bernhatdtz som är moderator för samtalet frågar om det är lagstiftningen som är det viktiga för att uppnå förändring. Eva Diesen säger att hon att en samtyckeslag kanske borde kallas för något annat, då så samtycke som juridisk term inte behöva innebära genuint samtycke.

– Men i anmälningsändan måste vi flytta fokus på bevisbördan från brottoffret och istället kräva att förövaren ska förklara huruvida han försäkrat sig om det råder samtycke. Det är viktigt att påpeka att det inte råder jämställdhet mellan kvinnor och män från början och att brottsoffren därmed ofta utgår från ett underläge.

Petter Asp tror dock inte att en en förändring samtyckeslag skulle hjälpa för att att fler anmälningar ska kunna leda till åtal.

– Reglerna för bevisbörd måste se ut som de gör på grund av Europakonventionen. De är högt satta och det innebär att det ändå skulle vara lätt för den tilltalade att säga att hen frågade innan sexakten. En samtyckeslagstiftning vänder enbart rekvisitmässigt frågan till den utsatte. Och visst skulle det kanske inte förändra till det sämre, men inte heller mycket till det bättre.

Anna Dahlbäck tror inte heller att en sådan lagänrding skulle göra någon skillnad i praktiken.

– Jag har svårt att se att en samtyckeslagstiftning i sig ger åklagaren ökade möjligheter att driva våltäktsåtal till domstol. Däremot tror jag det finns poänger att höja kunskapen hos polisen och kvalitén i förundersökningen . I dag brister kvalitén för ofta på grund av dålig kunskap hos utredarna – det tror jag behöver förbättras snarare än att ändra lagstiftningen.

Vad som däremot skulle kunna göra skillnad, enligt Petter Asp, är en lagändring till ett oaktsamhetsrekvisit – som det finns i Norge.

– En oaktsamhetsreglering går ut på att man måste förstå att den andra inte är med på det. Att det går att fälla utan att behöva visa uppsåt.

Anna Dahlbäck håller med om att reglera efter medveten oaktsamhet kan ge större effekt, men tror ändå den stora förändringen behöver göras i hur de våldtäktsfall hanteras i praktiken

– Man får av diskussionen känslan av att den nuvarande lagstiftningen inte tar hänsyn till samtycke, men så är det inte. Redan i dag är all form av sex utan samtycke redan kriminaliserat, säger hon.

Eva Diesen säger att den praktiska hanteringen måste föregås av tydliga signaler från hur lagen är formulerad och att den därför behöver förändras.

– Det finns poänger med att ett oaktsamhetsrekvisit. I praktiken liknar det mycket det rekvisitet vi har i dag för utsatt situation. Men jag skulle ändå vilja se ett paradigmskifte i lagstiftningen där kvinnor förväntas sätta gränser på vad som är tillåtet, till att förövaren ska behöva ta reda på vad som är okej. Och för att få till ett sånt så behöver lagen att ändras.

Ett feministiskt idéprogram – eller inte

Fanny Loeb från Växjö och Annelie Salminen från Västerås tycker feminism bör genomsyra det nya idéprogrammet. Foto: Daniel Ivarsson

I gruppdiskussionen om jämställdhet diskuteras om RFSU ska definiera sig som att vi utgår från en feministisk grund. Vad kan vara positivt eller negativt av att kalla sig det?

– Det kan vara exkluderande för personer som inte ser sig som feminister, säger Fanny Loeb från RFSU Växsjö.
– Men om RFSU skulle gå ut som feministiskt så skulle det ge tyngd åt frågan så att fler förstår vad det innebär, säger Annelie Salminen från RFSU Västerås.
– Samtidigt finns det många inriktningar inom feminismen, och var ska RFSU stå då?
– Det finns en risk att RFSU kopplas ihop med Feministiskt initiativ, och jag vet inte om det är positivt att folk associerar oss till ett politiskt parti, säger Fanny Loeb.
– Jag tror det kan vara positivt då det ligger i tiden, om RFSU gör det på sitt sätt. Idéprogrammet fastställs inte förrän om ett år då har det hänt massor. Om vi då säger nej till att kalla oss feministiska då, var hamnar vi då när vi kan skriva om idéprogrammet igen, säger Annelie Salmninen.
– Det finns också en risk att det verkar som vi vill marknadsföra oss som feministiska för att det ligger i tiden. Samtidigt tycker jag vi ska ha med det i ideogrammet på något sätt så att det genomsyrar vad vi står för, säger Fanny Loeb.
– Jag tycker även det behövs ett transperspektiv. Vi behöver se över språket – det ska genomsyra allt innehållet så att det ska kunna gälla vem som helst. Jag vet flera transpersoner som tycker RFSU är bra men att vi glömmer transfrågorna.

Vem får bli vårdnadshavare vid surrogatmödraskap?

Frida Blom från RFSU Uppsala var med och diskuterade surrogatmödraskap på vårkonferensen. Foto: Daniel Ivarsson

– Vi har diskuterat vem det är RFSU egentligen ska jobba för. Är det surrogatmodern, föräldrarna eller barnet? Eller kanske alla tre, och i så fall – vem väger tyngst eller kan alla väga lika mycket? Det blir verkligen en värderingsfråga samtidigt som det är en kunskapsfråga. Jag tycker det är viktigt att ta upp hur svensk lag ska förhålla sig till internationellt surrogapmödraskap. För barnets skull behöver det vara tydligt vem som är vårdnadshavare. Som det det ut nu kan det vara svårt om surrogatmodern inte har svenskt medborgarskap, säger Frida Blom.

Adoptionsregler tvingar fram ofrivilliga giftermål


Idgie Ljunggren från RFSU Uppsala deltog i en gruppdiskussion om samlevnadsformer. Foto: Daniel Ivarsson

– Jag har lesbiska vänner som har varit tvungna att gifta sig för att få adoptera. Det tycker jag jag borde ändras. På hbtq-festivalen i Göteborg 2010 gjorde ett par en aktion under en dropin-vigsel. Paret gifte sig för att de skulle ha rätt till närstående adoption. Många heteropersoner verkade tro att vi borde vara glada av att det, men paret var noga med att påpeka att de gifte sig ofrivilligt – att de bara ingick i äktenskap för att det inte fanns någon annan möjlighet för dem. Jag tycker att man ska kunna ingå i någon annan typ av förädlakontrakt istället, säger Idgie Ljunggren.

"BDSMF bör genomsyra hela Idéprogrammet"

I rummet där BDSMF diskuteras har det varit fullproppat med folk. Det är uppenbarligen en fråga som berör många. Nu pustar samtalsledare Lena Levin ut och sammanfattar hur diskussionerna gått:
– Vi har pratat mycket om samtycke. Det är kärnan i BDSMF-frågorna. Deltagarna har understrukit vikten av att fokusera på lust och på vår klassiska "må bra-känsla". Det har också handlat om rätten till den egna kroppen.

Någon direkt konflikt har inte uppkommit i samtalet, utan deltagarna har varit väldigt överens.
– Men det finns en oro att BDSMF inte riktigt tas på allvar inom organisationen. Och det finns en stark önskan om att BDSMF ska genomsyra hela Idéprogrammet, ungefär som hbtq gör. Vi har också pratat om att RFSU har ett folkbildningsansvar och att det är viktigt att jobba med opinionsbildning och kunskapshöjning, säger Lena.

Panelsamtal om surrogatmödraskap

Den första punkten på lördagens program var panelsamtal om surrogatmödraskap mellan Barbro Westerholm, riksdagsledamot (Fp), Lena Marions (överläkare) och Jessika Svensson (v).

Foto: Daniel Ivarsson


Barbro sitter med i statens medicinetiska råd som kom med sitt uttalande i höstas. Nu utreds frågan vidare i riksdagen.
– Vi kom fram till att det ska vara möjligt att genomföra det jag hellre vill kalla ett värdmoderskap. Men vi var inte eniga. Och kommersiellt värdmoderskap har vi sagt nej till. Men jag vill veta mer om vilka konsekvenser det får. Och jag tycker att utredningen behöver mer tid på sig för att kunna öka sina kunskaper.

Lena är gynekolog och har jobbat i många år med kvinnor som haft problem att bli önskat gravida. Hon har rest till USA för att se hur surrogatmödraskap fungerar där. 
– Det medicinska och tekniska är det förstås det enklaste. Den stora utmaningen är allting runtomkring. Kvinnor kan anmäla sig för att bära ett barn åt någon annan. Sedan görs en omfattande utredning av både värdmamman och de blivande föräldrarna, ur ett psykiskt, medicinskt och socialt perspektiv. Därefter matchas individerna. Det center jag besökte är det den blivande värdmamman som bestämmer åt vilka föräldrar hon vill bära barnet. Det känns ganska sympatiskt.

Jessika sa att hon initialt var positivt inställd till det altruistiska surrogatmödraskapet, men har ändrat uppfattning.
– Jag förstod att i de länder där de har altruistiskt surrogatmödraskap så är det inte så många som ställer upp frivilligt. I dessa länder åker personer till tredje världen och det blir kommersiellt också. Jag tror inte att alla mår dåligt av att vara surrogatmammor. Men även om det finns några som kan hantera det, så finns det risk att alla inte mår bra. Lagstiftningen ska skydda majoriteten. Vi måste istället titta på hur vi kan öka adoption, underlätta insemination samt att flera än två personer kan vara vårdnadshavare.

Vad är det vi ska göra nu då?

Victor och Matias. Foto: Daniel Ivarsson

Victor Bernhardtz och Matias Garzon från förbundsstyrelsen berättar om arbetet med Idéprogrammet och vad vi tillsammans ska göra den här helgen:
– Vi vill dammsuga organisationen på perspektiv. Vad saknas? Vad tycker vi? Hur ska språket se ut? säger Victor.

Enligt Victor och Matias är vissa frågor mer kontroversiella än andra. Samtyckesfrågan och surrogatmödraskap är några av dem, sexköp ett annat.
–  RFSU har alltid varit bra på att ta den komplicerade ståndpunkten. RFSU kan ta tillvara på flera perspektiv och sedan landa i en ståndpunkt: ”Det här tror vi är rätt väg framåt.” säger Victor.

"Den omfattande datoriseringen får inte tränga ut vardaglig gemenskap"




Kristina Ljungros inleder Vårkonferensen med att citera ur 1990 års Idéprogram (som ju sedan har ersatts av en något modernare version): "Tillväxten har sitt pris. Därför måste RFSU ha en medveten hållning i samhällsfrågor, diskutera och ifrågasätta den teknologiska utveckling som åsidosätter människors bästa. Den omfattande datoriseringen får inte tränga ut vardaglig gemenskap. Mediamarknaden får inte dränka oss i underhållningsvåld och pornografi. Det kommersiella utbudet får inte förleda oss att värdera materiella ting högre än mänsklig samvaro."


Nu kör vi igång!

Vårkonferensens första dag kommer att ha fokus på vårt Idéprogram. Såhär ser dagen ut:


09.00 Incheckning, kaffe och smörgås på Postmuseet 

09.30 Konferensen öppnas av Kristina Ljungros 

09.45 Intro till idéprogramsprocessen 

10.00 Panelsamtas om surrogatmödraska. Deltagare: Barbro Westerholm, riksdagsledamot (Fp), Lena Marions (överläkare) och Jessika Svensson (v), moderator: Kristina Ljungros


11.00 Gruppdiskussioner, open space. Ämnen: surrogatmödraskap, Sex mot ersättning (bredare än enbart sexköpslagen), Abort, BDSMF, Jämställdhet, Samlevnadsformer 

11.30-13.30 Lunch i omgångar, gruppdiskussionerna pågår under tiden. 

Kl 13.30 Panelsamtal om samtyckeslag, deltagare: Petter Asp, Professor i straffrätt, Eva Diesen, forskar om sexualbrott och Anna Dahlbäck, advokat. Moderator: Victor Bernhardtz. 

14.00 Gruppdiskussioner, open space. Ämnen: Samtyckeslagstiftning, Feministisk grund, Delad föräldraförsäkring, Kön, Njutning och lust, Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 

15.00 Fika 

15.30 Summera dagen 

16.00 Slut för dagen

fredag 23 maj 2014

Årets RFSU-pris går till...


Salar Shalmashi på Järva mansmottagning! Läs mer om priset på rfsu.se 

Motivering: 
”Årets RFSU-pris tilldelas socionomen, psykoterapeuten och sexologen Salar Shalmashi, vars arbete bidrar till att stärka och sprida kunskap om sexuell hälsa hos män, migranter och personer med utländsk bakgrund.

Till Salar kommer män med olika bakgrunder och i olika åldrar för att få lätta sin oro, ställa frågor eller prata om sexualitet, om relationer eller lära sig mer om kondomer.

Genom föreläsningar, rådgivning och terapi på olika språk arbetar han för en öppen syn på sexualitet.

Man kan höra Salars energi och patos på konferenser och föreläsningar och möten, hans karakteristiska hesa röst – nu varvar Salar upp!

En tänkande och engagerad person, som i sitt arbete motverkar normer som begränsar och förtrycker och arbetar för människors självklara rätt till kunskap och stöd.”

torsdag 22 maj 2014

Dags för vårkonferens!




I helgen anordnas RFSU:s vårkonferens i Stockholm. Den inleds med en stor fest fredagkväll då bland annat årets RFSU-pris ska delas ut. Följ oss här!

fredag 16 maj 2014

Bästa kompetensutvecklingen på många år


Intensiva samtal och diskussioner bland lärare och elevhälsopersonal på årskurs 7-9-spåret – vad gör vi idag? Hur kan undervisningen utvecklas? Och mycket om vad eleverna undrar över – och även misstag man gjort och hur man förändrat sin undervisning!

Och ett par reaktioner från lärarna var att det här var den bästa kompetensutvecklingen på många år! En annan sa: Redan efter det första passet ville jag åka hem och jobba, jag blev så inspirerad.

Engagerade och intresserade örebroare! Den ljusnande framtid är vår sexuella hälsa och rättigheter. 

Och det klart att vi alla som medverkar blir ödmjukt glada att få höra detta. 

torsdag 15 maj 2014

Conchita Wurst bryter ny mark

Conchita Wurst (foto: www.eurovision.tv)

I Örebro har historiska saker skett. Här träffades riksdagen 1810 för att välja ny tronföljare, vilket inledde den bernadotteska kunga- och (så småningom) drottninglängden. Jean Baptiste valdes alltså som kung just här.

Samma historiska betydelse – men nog så viktigt! - har kanske inte det möte som timar idag i Örebro, som är nästa anhalt för konferensen ”Sex och samlevnad – en pusselbit i ämnessundervisningen”.

Stefan Karlsson undervisar i åk 6 på Adolfsbergsskolan i Örebro. Han berättar vad som hände häromdagen efter det att Conchita Wurst från Österrike vann Melodifestivalen 2014.

Stefan Karlsson från Adolfsbergsskolan.

– I måndags ställde en elev frågan om Conchita Wurst var en hon eller han. Det blev upptakten till ett samtal om könsidentitet och vad kön är. Också om vem man gillar. Vi pratade om att Conchita också hette Thomas. Och gillade han killar eller tjejer och var det olika som Conchita eller Thomas.

– Vi kom också in på att ändra kön. Vi googlade och undersökte hur det går till. En elev undrade om man är gravid och sen ändrar kön, föder man då fram bäbisen genom snoppen. Så den lilla, intressanta och intresserade frågan blev ett spännande samtal och utforskande.