Tack Stockholm Pride!

Pride-tältet

RFSU har medverkat i Pride House med inte mindre än 15 programpunkter, hängt i Pride Park med LiQuid, skolinformatörerna och internationella gruppen, samt gått med den röda brandbilen i paraden. 

– Jag tycker det är väldigt kul att RFSU kan visa upp sin bredd. Vi ordnar många panelsamtal för att RFSU är en bred organisation som arbetar med många olika frågor och under Pride kan vi diskutera allt utan beslut. Därför är det bra att vi har 15 samtal istället för tre samtal. Tyvärr inföll sig de flesta panelsamtalen mellan tisdag och torsdag, bättre spridning vore bra till nästa år. Det vore även bra att inte alla samtal är 45 minuter långa, vissa samtal behöver 1,5 timme, större flexibilitet och variation skulle vara bra för att kunna fördjupa sig ytterligare. Det har diskuterats allt från SRHR internationellt till normkritisk familjejuridik, BDSM och kommunikation, samt queert åldrande, säger Elin Bengtsson, projektledare för Pride hos RFSU.

Sex på kartan och minnen från sexualundervisningen i skolan

Elin Bengtsson

I Pride park är tältet väldigt mysigt vilket fick många människor att stiga in fastän placeringen var väldigt undangömd, och Elin hoppas på en bättre placering till nästa år. Även det arbete som volontärerna gjort i RFSU-tältet, med medlemsvärvning, information och olika aktiviteter, är förstås av största vikt. 

– Tältet har haft en strid ström av besökare som varit nyfikna på RFSU:s arbete, kommit in för att köpa en bok, spela vårt nya ordspel Snabbis, de kunde även skriva och berätta om sina minnen av den egna sexualupplysning från skolan och de kunde sätta ut ett hjärta där dem har haft sex i världen. Vi har även haft en del programpunkter i tältet, fortsätter Elin. 

Det enda molnet på himlen var att vårt annars så pålitliga paradfordon, den lilla röda brandbilen, fick krångel med generatorn vilket gjorde att musikanläggningen inte gick att använda.
– Men vilka fantastiska aktivister vi har som trots detta lyckades hålla peppen hela vägen till Östermalms IP! säger Elin.

Missade du alltsammans? Inom kort kommer också foton från paraden läggas upp på vår facebooksida.

Tack för mig, Ulrika Hammar, 

Daniel Ivarsson och Josefin Morge! 

/Matilda Strömberg, Internationella Gruppen och Aborträttsnätverket

Gå med RFSU i Prideparaden!

Slut upp bakom vår röda veteranbrandbil! Vår DJ Sparkly Pony spelar dansant electro och queera favoriter och hjälper oss att hålla peppen hela vägen från Mariatorget till Östermalms IP. Självklart behöver en inte vara medlem för att vara välkommen att gå med oss. Så bjud med dig alla dina vänner och alla som du längtat efter att lära känna, och gå, studsa, tokdansa, lunka, rulla eller hoppa dig fram genom stan tillsammans med oss!
Om du har en RFSU-tröja, ta gärna på dig den. Det kommer också finnas ett antal att låna.
Paraden avgår från Mariatorget med samling kl 12.00, avgång kl 13.00. RFSU startar som nr 15 i ordningen.

Kom i god tid, så att du hittar brandbilen bland alla andra tusentals paraddeltagare!

Heteronorm inom äldrevården - försvinn!

Publiken har nästan högre medelålder än panelen, men panelen ledd av Anna-Maria Sörberg, frilansjournalist och åldrande, har på många olika sätt kommit i kontakt med queera äldre personer. Annika Karlsson Rixon är samtidskonstnär och har arbetat med en bok med porträtt av äldre HBTQ-personer och gestaltat dem precis som de är. 

- Själva åldrandet för en queer person kan vara normbrytande idag. Det är inte självklart att vara med på bild i representation längre, de ska vara unga på bild och många vill inte se sig själva gestaltade för att de inte är tillfreds med sitt åldrande, anser Annika. Ulrika Dahl instämmer; 

- Det är svårt att hitta queera personer på bild. En vill vara attraktiv även fast en åldras, attraktiv till kvinnor som attraherar hen. Det är dåligt med representation bland bilder så de yngre ser aldrig äldre HBTQ-personer representerade i tidningar och magasin. Därmed vet inte yngre personer mycket om hur det är att vara och bli äldre som HBTQ-person. 

Anna-Maria Sörberg Foto: Aftonbladet

Livet ser olika ut för olika personer

Christian Antoni Möllerup, vice förbundsordförande för RFSL och som är involverad i RFSL:s projekt för äldre HBTQ-personer, vill förtydliga att allas upplevelser ser såklart olika ut. Vissa personer vill bo i kollektiv, andra flytta till ett hus i Spanien. 

- Vissa människor väljer till och med att lägga sin sexualitet på hyllan och gå tillbaka på ålderns höst och bo på vanliga heterosexuella äldreboenden då deras partner har gått bort. Det är viktigt att den äldre generationen får vara med och bestämma hur vi ska utföra olika HBTQ-vänliga äldreboenden och se hur de ska bo. En del kanske inte har barn och barnbarn, och behöver då större tillgång till att bo i mer sociala kontexter, som i just kollektiv. 

"Jag vill att välfärdsstaten Sverige i framtiden ska ge så mycket pengar 

till hemtjänsten att den anställda kan måla mina naglar och läppar röda, 

och berätta om all HBTQ-aktivism som sker i Sverige."

Framtiden

Janne Bromseth, genusforskare och redaktör för boken LGBTQ-personer och åldrande, vill se mer forskning på ämnet, de få och små studier som finns idag räcker inte för att kunna veta hur äldre personer vill leva och vad som är bäst för dem. 

- Vi måste se till den kollektiva aspekten och dela med oss av allt vi vet för att kunna göra det bästa möjliga av situationen. Vidare säger en i publiken att det råder en stor skillnad mellan Göteborg och Stockholm, där Göteborg har skapat en grupp av äldre HBTQ-personer som arbetar politiskt med att få en bättre tillvaro men att Stockholm arbetar mer mot sociala tillställningar och inte politiskt. Vilket alla stämmer in i och håller med om att de båda städerna skulle behöva en politisk grupp likväl social för att maximera chansen att få en bra tillvaro som äldre. 

Målet i framtiden är en bättre tillvaro för äldre HBTQ-personer, RFSL har en plan för hur detta ska ske och satsar nu stort, för idag är det ingen kommun i Sverige som arbetar med frågan. Hetronormen måste bearbetas inom äldrevården och även senare inom hemtjänsten. Ulrika avslutar med sin vision av framtiden; 

- Jag vill att välfärdsstaten Sverige i framtiden ska ge så mycket pengar till hemtjänsten att den anställda kan måla mina naglar och läppar röda, och berätta om all HBTQ-aktivism som sker i Sverige.

Hur kan svenskt bistånd bidra till hbtq-personers rättigheter?

För bara några dagar sedan fattade regeringen beslut om ny biståndsstrategi gällande Uganda. Den lag i Uganda som har införts, och som starkt begränsar hbtq-personers rättigheter, har fått konsekvenser på det svenska biståndet.

– När lagförslaget i Uganda lades trodde ingen att det skulle gå så långt att presidenten skulle skriva under. Vi har försökt att motverka det under lång tid. När lagen kom började vi diskutera hur vi skulle göra för att det ska bli så bra som möjligt för hbtq-personer. Efter diskussioner med aktivister och paraplyorganisationer har vi nu beslutat att frysa biståndet som är stat till stat, men fortsätta stödja det civila samhället. Vi kommer att ha fokus på mänskliga rättigheter, däribland hbtq-personers rättigheter, sa biståndsminister Hillevi Engström i ett panelsamtal om svenskt bistånd på torsdagen.

Hans Linde, vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, tycker att regeringen agerat på ett bra sätt:

– Svenskt bistånd får aldrig vara neutralt, det ska ta ställning. De länder som drog in biståndet, t.ex Norge, gjorde det mer om att vinna poäng i sin egen hemmapublik snarare än att försöka hjälpa folk i Uganda.

Hans ingår i riksdagens SRHR-grupp, ett tvärpolitiskt nätverk som arbetar med frågor som mödradödlighet, abort, sexualupplysning och hbtq-personers rättigheter. Även här är man även ofta överens över partigränserna.

– SRHR-gruppen har gjort mycket. Jag är stolt över moderaternas utveckling i dessa frågor. Vi kan komma överens. När vi ska förhandla i FN är det lättare när vi är överens på hemmaplan, sa Hillevi.

Men det finns också frågor där partierna har olika åsikter. Det gäller till exempel den nya biståndsplattformen, som Hans anser har för lite fokus på just hbtq-frågor.

– Vi har hört talen och sett de fina dokumenten från regeringen, men det är fortfarande bara en promille av biståndet som går till hbtq-frågor. Det är ett tydligt samband mellan att vara fattig och vara hbtq-person. Vi måste bryta ner fördomarna för att bryta ner fattigdomen.

Hillevi menade att plattformen ska skapa bättre levnadsvillkor för alla som lever i fattigdom och förtryck.

– Det viktigaste är att vi når ut till de människor som har det allra sämst, det gäller oavsett om man blir misshandlad för att man är hbtq-person eller inte har mat för dagen eller har drabbats av en naturkatastrof.

Även vad gäller asyl och flyktingfrågor finns det skillnader mellan regeringen och oppositionen.

– Asyl och flyktingfrågorna hänger ihop. Vi ser hbtq-aktivister som kommer som flyktingar från Uganda som Sverige nu säger nej till. Vi har avvisat personer från Uganda efter att man infört den nya lagen. Man har i princip slutat ge öppna ugander att få visum till Sverige. Så får det inte vara! sa Hans.

En person ur publiken håller med. Två seminarier under Pride har fått ställas in för att deltagare från just Uganda inte fått visum till Sverige. Hillevi säger att hon inte kan svara för enskilda fall, men att hon har stort förtroende för Migrationsverket som nu också har en hbtq-specialist involverad i de asylprövningar som görs.

När panelen mot slutet blickar framåt tycks konsensus råda igen. Enligt Hans är de viktigaste frågorna för biståndet framöver rätten till den egna kroppen och den egna sexualiteten. Om man ska bli gravid eller inte, om man ska avbryta sin graviditet.
– Jag håller med. Med tillägget att kvinnlig könsstympning måste upphöra liksom tvångs- och barnäktenskap, sa Hillevi.
På fredagen stod det klart att Ugandas konstitutionella domstol häver den kritiserade anti-gaylagen. Lagen är ogiltig eftersom den antagits i parlamentet utan det nödvändiga antalet närvarande, uppger TT.