Hur kan svenskt bistånd bidra till hbtq-personers rättigheter?

För bara några dagar sedan fattade regeringen beslut om ny biståndsstrategi gällande Uganda. Den lag i Uganda som har införts, och som starkt begränsar hbtq-personers rättigheter, har fått konsekvenser på det svenska biståndet.

– När lagförslaget i Uganda lades trodde ingen att det skulle gå så långt att presidenten skulle skriva under. Vi har försökt att motverka det under lång tid. När lagen kom började vi diskutera hur vi skulle göra för att det ska bli så bra som möjligt för hbtq-personer. Efter diskussioner med aktivister och paraplyorganisationer har vi nu beslutat att frysa biståndet som är stat till stat, men fortsätta stödja det civila samhället. Vi kommer att ha fokus på mänskliga rättigheter, däribland hbtq-personers rättigheter, sa biståndsminister Hillevi Engström i ett panelsamtal om svenskt bistånd på torsdagen.

Hans Linde, vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, tycker att regeringen agerat på ett bra sätt:

– Svenskt bistånd får aldrig vara neutralt, det ska ta ställning. De länder som drog in biståndet, t.ex Norge, gjorde det mer om att vinna poäng i sin egen hemmapublik snarare än att försöka hjälpa folk i Uganda.

Hans ingår i riksdagens SRHR-grupp, ett tvärpolitiskt nätverk som arbetar med frågor som mödradödlighet, abort, sexualupplysning och hbtq-personers rättigheter. Även här är man även ofta överens över partigränserna.

– SRHR-gruppen har gjort mycket. Jag är stolt över moderaternas utveckling i dessa frågor. Vi kan komma överens. När vi ska förhandla i FN är det lättare när vi är överens på hemmaplan, sa Hillevi.

Men det finns också frågor där partierna har olika åsikter. Det gäller till exempel den nya biståndsplattformen, som Hans anser har för lite fokus på just hbtq-frågor.

– Vi har hört talen och sett de fina dokumenten från regeringen, men det är fortfarande bara en promille av biståndet som går till hbtq-frågor. Det är ett tydligt samband mellan att vara fattig och vara hbtq-person. Vi måste bryta ner fördomarna för att bryta ner fattigdomen.

Hillevi menade att plattformen ska skapa bättre levnadsvillkor för alla som lever i fattigdom och förtryck.

– Det viktigaste är att vi når ut till de människor som har det allra sämst, det gäller oavsett om man blir misshandlad för att man är hbtq-person eller inte har mat för dagen eller har drabbats av en naturkatastrof.

Även vad gäller asyl och flyktingfrågor finns det skillnader mellan regeringen och oppositionen.

– Asyl och flyktingfrågorna hänger ihop. Vi ser hbtq-aktivister som kommer som flyktingar från Uganda som Sverige nu säger nej till. Vi har avvisat personer från Uganda efter att man infört den nya lagen. Man har i princip slutat ge öppna ugander att få visum till Sverige. Så får det inte vara! sa Hans.

En person ur publiken håller med. Två seminarier under Pride har fått ställas in för att deltagare från just Uganda inte fått visum till Sverige. Hillevi säger att hon inte kan svara för enskilda fall, men att hon har stort förtroende för Migrationsverket som nu också har en hbtq-specialist involverad i de asylprövningar som görs.

När panelen mot slutet blickar framåt tycks konsensus råda igen. Enligt Hans är de viktigaste frågorna för biståndet framöver rätten till den egna kroppen och den egna sexualiteten. Om man ska bli gravid eller inte, om man ska avbryta sin graviditet.
– Jag håller med. Med tillägget att kvinnlig könsstympning måste upphöra liksom tvångs- och barnäktenskap, sa Hillevi.
På fredagen stod det klart att Ugandas konstitutionella domstol häver den kritiserade anti-gaylagen. Lagen är ogiltig eftersom den antagits i parlamentet utan det nödvändiga antalet närvarande, uppger TT.