30 juni 16:50
Behövs en beroendemottagning speciellt för hbt-personer? Ja, beroendecentrum i stockholm tyckte det, och har i år startat en. Men initiativet har inte enbart mött hurrarop utan, från vårdhåll mest, ofta ifrågasatts. Bland annat på grund av föreställningar kring att "de" (hbt-personer) får specialbehandling eller att många anser att vården redan idag är medveten och har kunskap just kring hbt-personers situation. Hbt-personer är en förkortning för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Hbt-personer är en samhällsgrupp som likt unga vuxna har en relativt hög alkoholkonsumtion men har svårt för eller sällan söker vård för sitt missbruk. Andelen riskkonsumenter av alkohol och andelen narkotikaanvändare är högre bland hbt-personer jämfört med befolkningen i övrigt.
En rapport från Folkhälsoinstitutet visar tydligt att hbt-personer överlag har sämre fysisk och psykisk hälsa. RFSL menar att många hbt-personer känner sig kränkta i sina kontakter med vården, ofta på grund av fördomar och obetänksamhet, men också på grund av ren okunskap.
RFSL har varit med i utvecklingen av den nya beroendemottagningen som har genomgått en hbt-certifiering, ledd av RFSL.
RFSL:s ordförande Sören Juvas deltog i paneldebatten och fick frågan varför det är nödvändigt med en mottagning just för denna grupp.
– Sprit och sex hör ihop. Är du duktig på att dricka och det är ett problem i din vardag så har du säkerligen varit med om ett och annat sexuellt också.
Frågan om det vore mer önskvärt att hela vården skulle vara hbt-certifierad och kunna möta hbt-personer utifrån just deras livsstil eller erfarenheter kom upp till diskussion.
– Det är en separatism att ha en specifik mottagning för hbt-personer, absolut, det ska man vara medveten om. Men en hbt-mottagning med specialkompetens kan sänka tröskeln för människor som annars har svårt att ta kontakt med vården, det är riktat just till dem. Men den övriga vården borde likväl vara hbt-kunnig. Alla vill ju inte gå till en specialmottagning.
Bild: Carolina Hemlin