Kvinnokommissionens möte har avslutas

Sent i fredags (4 mars) avslutade FN:s kvinnokommission sitt 55:e möte i New York. Förhandlingarna kring mötets slutdokument på temat utbildning, slutsatserna, var en riktig rysare som pågått under hela veckan till sent in på nätterna.

Vatikanen hade stora problem med att ha med text som refererar till gender, de ville istället skriva om män och kvinnor. Vatikanens återkommande inlägg kring detta skapade stor irritation bland de flesta andra länderna och flera talade om att avstå slutsatser detta år om genderbegreppet skulle försvinna.

Ett viktigt dokument för kvinnokommissionens arbete är den överenskommelse 189 länder enades om vid den stora kvinnokonferensen i Peking 1995. Just förståelsen för gender är grundläggande i detta dokument. Att då 16 år senare vara på ett möte där detta ifrågasätts så kraftigt från ett håll var oerhört frustrerande för många. Många länder var också väldigt irriterade även att Vatikanen tilläts ta så mycket plats under mötet eftersom de endast har observatörsstatus.

Temat för i år var utbildning och en annan kontroversiell fråga som tog mycket tid var den om rätten till sexualundervisning och sexuell och reproduktiv hälsa. Även i diskussioner om detta satte sig Vatikanen på tvären och framhärdade föräldrarnas rätt att bestämma om unga ska få sexualundervisning eller inte. Med på tåget var afrikanska unionen som hade stora problem med sexualundervisning. De ville hellre ha breda skrivningar om utbildning och på så sätt skapa utrymme för tolkning.

När jag lämnade mötet på fredagen hade vi skrivit en text om sexualundervisning som alla kunde enas om. Den exakta skrivningen publiceras på CSW:s hemsida inom kort.

Ja, vi ägnade oss åt många, långa och ibland heta diskussioner kring detta och andra frågor som var kontroversiella för vissa. Det var oerhört tråkigt att inse att i denna typ av FN-sammanhang så verkar frågor om kvinnors rättigheter gå bakåt. Glädjande var dock att höra från så många håll att den tillbakakagången inte speglar det verkliga arbetet, eller synsättet, i länderna.

Alla dokument från CSW är inte färdigskrivna men håll utkik på webbplatsen där rapporten från mötet publiceras, där finns slutsatser, resolutioner och mycket annat intressant att läsa.

Öka takten för minskad mödradödlighet

New York, CSW 2 mars 2011

Under Kvinnokommissionens möte i New York gjordes ett uppehåll i förhandlingarna för ett seminarium om hur arbetet med att minska mödradödligheten kan effektiviseras. Det går fortfarande alldeles för sakta för att kunna uppnå milleniemål 5 – att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar – till 2015.

Vilka är de största utmaningarna? Finns det pengar för att arbeta med frågan och hur gör vi det bäst? Det var några av de frågor som UN Womens nya chef, Michelle Bachelete, ställde till den panel som under några timmar diskuterade mödradödlighet.

Den nyligen tillträdda chefen för UNFPA, Babatunde Osotimehin, påpekade att även om mödradödligheten gått ner med en tredjedel sedan 1990 så går det alldeles för sakta. Fortfarande dör 358 000 kvinnor varje år av graviditetsrelaterade orsaker och 99 procent av dem finns i utvecklingsländerna.

Några saker är enligt honom särskilt viktiga för ett effektivt arbete med att minska mödradödligheten.

– Grundproblemet är det stora förtrycket av kvinnor. Kvinnors ställning måste stärkas och då är tillgång till utbildning oerhört viktigt. Men vi måste också bygga ut och stärka hälsosystemen och se till att det finns utbildad sjukvårdspersonalpersonal. En tredje viktig aspekt är att det måste finnas pengar, både från givarländerna och i de nationella budgeterna, sa Babatunde Osotinehin.

Michelle Bachelete riktade sig sedan till Werner Obermeyer, chef för WHO i New York och frågade hur han ser på hälsosektorns roll i arbetet med att minska mödradödligheten.

Han pekade på betydelsen av kvinnors tillgång till preventivmedel som en viktig faktor för att få ner mödradödligheten.

– Att kvinnor har tillgång till preventivmedel är oerhört viktigt så att de kan planera sitt barnafödande och själva bestämma hur många barn de vill ha. Kvinnor som föder barn måste få bra hälsovård även efter förlossningen och information om preventivmedel och sexualitet, först då kan de själva bestämma över sin reproduktion.

Ett stort probelm som Babatunde tog upp är att unga inte har kunskap om hur de skyddar sig och många blir oönskat gravida väldigt tidigt.

– Vi måste inse att i en del länder är en stor del av befolkningen ung, i vissa länder är 70 procent under 30 år, sa han. Människor gifter sig tidigt och blir gravida tidigt därför är det viktigt att se till att barn får gå i skolan så att de blir utbildade och kan göra egna aktiva val.

Även Christoph Benn, chef för external relations och partnerships på Globala Fonden fick frågan om hur arbetet kan effektiviseras.

- Det är viktigt att hitta synergieffekter, sa han. När kvinnor kommer till sjukvården på grund av att de har tuberkulos eller hiv så kan vi integrera mödrahälsovård i det arbetet. I Tanzania finns exempelvis 100-tals kliniker som jobbar med hiv men också bredare med kvinnors hälsa, det är ett väldigt bra sätt att effektivisera arbetet.

Babatunde Osotinehin återkom den ekonomiska aspekten som oerhört viktig för att komma i mål med att minska mödradödligheten med 75 procent fram till 2015.

- Den politiska viljan finns och nu måste vi mobilisera resurser och engagemang från flera håll, även den privata sektorn är viktig att få med i detta brådskande arbete.

”Sexualundervisning kraftfullt verktyg för jämställdhet”

Flickors rätt till utbildning står i fokus vid årets FN-möte på Kvinnokommissionen i New York, som pågår till den 4 mars. Och trots starka känslor går det framåt för frågan om sexualupplysning, skriver Ottar rapport. Läs artikeln här.

Bild: Koiji Ishibashi

Reproduktiv hälsa i flyktingläger måste bli bättre

Reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet som även flyktingar har rätt till. Men hur säkerställer man den i ett flyktingläger? Hur ser man till att det finns preventivmedel och personal som kan ge bra vård efter en abort? Eller personer som kan informera om sexualitet och hur man skyddar sig mot sexuellt överförda infektioner och hiv?

På Kvinnokommissions möte i FN-huset i New York (CSW) lanserades i måndags en särskild fältmanual som nu ska göra det lättare för personer som jobbar i flyktingläger att ge kvinnor bättre tillgång till reproduktiv hälsovård, preventivmedel och vård eter abort etc.

Manualen har tagits fram med hjälp av 100 experter ute i fält och lanserades av Australien och Indonesien tillsammans med FN:s särskilda arbetsgrupp för reproduktiv hälsa i katastrofer (IAWG).

– Det är oerhört viktigt att hålla hög standard på arbetet med reproduktiv hälsa och manualen som vi har framför oss nu visar att det är möjligt. De exempel och metoder som experterna i fält har delat med sig av i manualen visar att det finns otroligt mycket kunskap där ute, sa Grace Kodindo, gynekolog från Chad med många års erfarenhet av arbete kring mödrahälsovård.

Ashley Wolfington, ansvarig för program om reproduktiv hälsa på organisationen International Rescue Committee i New York, betonade särskilt betydelsen av att rikta insatser gentemot flickor under 20 år.

– Behovet hos tonåringarna är stort då de är särskilt sårbara i den här typen av miljöer som flyktingläger utgör och där vi arbetar. De löper stor risk att bli gravida och för att ge dem möjlighet att själva bestämma över sin reproduktion måste de få tillgång till preventivmedel. De oönskade graviditeterna hos unga flickor bidrar till antalet osäkra aborter och mödradödligheten.

Manualen finns att hämta här.

FN: Kvinnokommissionens 55:e möte i New York

New York 2011 03 01

RFSU deltar, liksom flera tidigare år, i den svenska delgationen till Kvinnokommissionens (CSW) möte i FN, New York 22 februari till 4 mars. CSW är ett årligt möte där medlemsstaternas jämställdhetsministrar träffas och redogör för sina insatser för ökad jämställdhet.

Mötet öppnades den 22 februari och RFSU deltog redan under första veckan. RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér modererade då Sveriges seminarium med fokus på flickors rätt till utbildning. Läs mer om Sveriges seminarium här.

Läs också gärna Åsa Regnérs reflektioner från första veckan här.

Andra veckan har nu påbörjats och förhandlingarna kring mötets slutsatser och resolutioner som länderna ska komma överens om innan veckan är slut pågår för fullt.