“Northern Ireland is a pro-life beacon to the world”

På alla hjärtans dag deltog jag i Nordirlands första akademiska ansamling under temat abort på University of Ulster i Belfast tillsammans med aktivister, akademiker, politiker och de som praktiskt arbetar på markplan med SRHR frågor.  Syftet var att diskutera abort i ett globalt perspektiv samt lagarna och tillgången till abort på Irland och Nordirland; vad konsekvenserna av dem är samt vilka möjligheter som finns för förändring. Efter att ha arbetat aktivt med frågan under mina år i Belfast var jag nu istället där för att presentera den svenska abortlagens historia och vilka jämföranden som kan göras till Nordirland idag.

Nordirland har en väldigt restriktiv abortlag som daterar från 1861. Trots att det är del av Storbritannien och dess hälsosystem fick den inte den liberala lagen som de andra provinserna på 60-talet. Prognosen är liten att den kommer antas då abortfrågan är oerhört kontroversiell och delar upp ett redan uppdelat samhälle.  I en parlamentarisk debatt i frågan sa den sedermera hälsoministern följande;

 This legalised carnage is not permitted in Northern Ireland by way of an extension of the 1967 Act…and I am moving it today in support of the right to life of the unborn child, and knowing that both communities are perhaps more united on this issue, than on any other.

Samtidigt reser tusentals kvinnor varje år över till England, Skottland och Wales för att betala privat för säkra aborter. Den politiska diskursen kring abort på Nordirland är om än mer moral konservativ än den på Irland och då grannlandet sett en utökad debatt och gediget kampanjande för lagförändring sker jämförandes lite i nord. Med endast två parlamentariker som officiellt är pro-choice och en tyst läkarkår som arbetar i ovisshet och rädsla ligger bördan på lokala aktivister att skapa debatt och påverka för förändring. 

Det sista året har dock sett upptrappad aktivism och framförallt vis förändring inom diskussionen i media, till exempel då Marie Stopes International öppnade en klinik i Belfast där aborter kan utföras innan vecka 9. Några månader senare gick två kvinnor ut i media och berättade om att tvingas resa till England för att få göra aborter efter att fosterskador upptäcktes. Det må vara lång väg kvar till folk tar till gatorna i protest i samma skala som sker på Irland med man ser ändå ett växande självförtroende, nya strategier och ett stöttande samarbete grannländerna emellan. Det här seminariet och diskussionerna som fördes påvisar små men märkbara steg framåt i ett samhälle där kvinnans rätt till sin egen kropp systematiskt har tystats ner, stigmatiserats och prioriterats bort till förmån för andra frågor.

Emilie Weiderud

RFSUs aborträttsnätverk

FPFE arbetar i motvind

         Kristina Ljungros pratar med volontärer på FPFE:s center i centrala Madrid.

FPFE, Federación de Planificación Familiar Estatal är medlem i International Planned Parenthood Federation (IPPF) och driver bland annat ett center i Madrid som fungerar som "ungdomsmottagning". På FPFE:s center får unga upp till 29 år gratis provtagning, rådgivning och upplysning. Deras telefonrådgivning är populär och volontärerna på centret anlitas som sexualupplysare.

Sedan 1991 har FPFE:s mottagning öppet varje dag mellan kl 17-20, men det har blivit allt svårare att bedriva verksamheten. Stora delar av den viktiga finansieringen har dragits in och nya krångliga regler har gjort det omöjligt för mottagningen att erbjuda besök hos barnmorskor och läkare.

På FPFE ser man att situationen för ungas rätt till sexuell och reproduktiv hälsa försämrats de senaste två åren. De flesta "ungdomsmottagningar" i Madrid har stängts och man har tagit bort sexualundervisning och sexualupplysning på gymnasiet.

I Spaniens mest konservativa regioner är det allt vanligare att apotek samvetsvägrar när det gäller till exempel försäljning av kondomer och akutpreventivmedel. Det betyder att man kan tvingas resa långt för att köpa en kondom eller för att kunna köpa ett akut-p-piller.

På FPFE är man djupt oroade över den utveckling man ser.

Raquel Huratado på FPFE:s center för unga berättar om utmaningarna i dagens Spanien.   

Vad säger spanska feminister om nuläget?

Sandra Johansson på Alianza por la Solidaridad i Madrid förklarar vad det nya lagförslaget kring abort innebär. 

Med 1985 års abortlagstiftning (abortförbud) var det förhållandevis lätt att åberopa särskilda skäl för att få aborten godkänd. Vad som var psykosociala skäl tolkades generöst och godtyckligt till kvinnans fördel. Enligt dagens förslag ska dessa skäl helt tas bort och läkare och sjukvårdspersonal som bryter mot det kan få upp till tre års fängelse.

2010 infördes fri och laglig abort till vecka 14 och om man hade särskilda skäl (fosterskador etc.) fram till vecka 22.

I konservativa delar av Spanien åberopas idag samvetsfrihet ofta, vilket i praktiken betyder att det är svårt och stigmatiserande att göra en abort. När vi pratade om #NuncaMas och kampanjen där personer håller upp en trådgalge som symbol för de verktyg som används vid osäkra aborter, svarade Sandra Johansson på Alianza por la Solidaridad att det inte är galgar utan resväskor som spanska kvinnor kommer att synas med. Om det rådande lagförslaget går igenom kommer kvinnor att flytta eller åka utomlands för att kunna göra abort.
 
Den konservativa tillbakagången just nu siktar på pre-konstitutionella strukturer som rådde under Franco-diktaturens dagar, men många tolkar det som ett politiskt spel. Enligt några som RFSU pratat med i Madrid är lagförslaget är ett sätt att få konservativt stöd som inte kommer drivas igenom.
Samtidigt uttalar sig konservativa politiker om att de inte behöver lyssna på den folkliga opinionen eller protesterna eftersom de anser sig ha det politiska stöd de behöver. 
 
Post 2015
Trots det som händer i landet står Spanien officiellt fast vid post 2015-agendan när det gäller målen kring sexuell och reproduktiv hälsa. Aborträttsaktivister och feminister pekar på det som en del av ett politiskt spel, eftersom man samtidigt driver igenom konservativa inskränkningar i kvinnors rättigheter.

Spanien och resten av världen
Policyförändringarna har varit rekordsnabba och på tre år har Spanien bytt spår från att vara progressivt till ultrakonservativt. Katolska kyrkan har fortfarande en särställning och en påverkan som man inte får underskatta.  

Det är dock tydligt att spanska politiker känner sig obekväma med den uppmärksamhet som förslaget om abortförbud fått från internationellt håll. Och aborträttsaktivister vädjar till fortsatt stöd och att den rådande situationen i Spanien belyses i press och media. Man hoppas att det yttre trycket ska göra skillnad. Situationen i Spanien måste synliggöras internationellt och högljudda protester gör skillnad, menar många av de RFSU mött.

Vad händer med aborträtten i Spanien nu?

Gårdagens manifestation i Madrid blev den största hittills sedan den spanska regeringen gav besked om att aborträtten ska inskränkas.

I december lade högerregeringen fram förslaget om att riva upp den aborträtt som infördes 2010 och som gäller fram till graviditetsvecka 14 och frågan ska upp i parlamentet under våren. 

Stöd för fri abort i Spanien strömmade in från hela världen under gårdagen. Flera stöddemonstrationer hölls i många spanska och europeiska städer. Under #nuncamas på Instagram och Twitter läggs bilder ut på personer med ståltrådsgalgar (symbol för ett av flera livsfarliga verktyg som används vid olagliga och osäkra aborter).

Imorgon träffar RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros flera personer och organisationer som arbetar hårt för aborträtten i Spanien och det känns värdefullt att RFSU kommer få ta del av deras analyser av det politiska läget just nu.

Första mötet imorgon är med Alianza por la Solidaridad och därefter hälsar vi på hos FPFE, Federación de Planificación Familiar Estatal. Dessutom har Svenska Ambassaden bjudit in oss till ett möte. Reflektioner efter våra möten kommer du kunna ta del av här på bloggen imorgon.
 
Läs mer om Alianza por la Solidaridad här: http://www.alianzaporlasolidaridad.org/en/

Läs mer om FPFE, Federación de Planificación Familiar Estatal, här: http://www.fpfe.org/


 

Solidaritetsaktion för aborträtten i Stockholm

RFSU:s aborrättsnätverk och generalsekreterare Maria Andersson fick igår sällskap av Unga feminister och Liberala kvinnor när vi gemensamt vandrade till Spaniens ambassad. Vi gick dit för att överlämna texten "I decide", i solidaritet med de aborträttsaktivister som samtidigt samlades på gatorna i Madrid, Barcelona, Bologna och på många andra ställen i Spanien.

Texten vi lämnade över är skriven av spanska aktivister och är en protest och en uppmaning till spanska regeringen att backa i lagförslaget som kan komma att inskränka aborträtten i Spanien radikalt.

Samma text överlämnades till spanska underhuset i Madrid tillsammans med tiotusentals aktivister i följe (se bilder i föregående blogginläg). 

Det kändes självklart att i solidarietet visa vårt engagemang och stöd då grupper över hela Europa under dagen och veckorna före gjort detsamma. Från Paris och Bryssel till Edinburgh, London och Stockholm sluter vi upp och skanderar #nuncamas, #aldrigmer, #rfsu! För allas rätt sin egen kropp! För att jag bestämmer! För att ingen kvinna ska behöva dö av osäkra, illegala och farliga aborter!

Text: Emilie Weiderud
Foto: Sandra Ehne, Nanna Olasdotter och Emilie Weiderud

Fler bilder

Fotograf: Josefin Morge/RFSU

Madrid 1 februari 2014

Fotograf: Josefin Morge/RFSU

Bilder från aborträttsdemonstrationen idag i Madrid

Fotograf: Josefin Morge/RFSU

Massivt folkligt stöd för aborträtten på Madrids gator

Idag samlades tusentals aborträttsaktivister på Madrids gator i en massiv protest mot det abortförbud som det konservativa regeringspartiet vill införa. Folkhavet sträckte sig ett par kilometer från Atocha till strax nedanför parlamentsbyggnaden där polisen blockerat avenyn med kravallstaket. Efter högljudda protester släpptes representanter fram för att överlämna deklarationen om krav på aborträtt.

I solskenet marscherade vi sida vid sida med Spaniens främsta aborträttsaktivister, politiker, kulturpersonligheter, kvinnorättsorganisationer och madridbor. Stämningen var fantastisk. Enligt en journalist från Spaniens största dagstidning El Pais är detta en av de största demonstrationerna i Spanien. Och uppslutningen lämnade ingen oberörd. Enligt vissa uppgifter kan så många som 100 000 personer slutit upp i demonstrationståget.

– Det känns mycket hoppfullt att så många deltog i manifestationen för aborträtten i Spanien. Stämningen var helt fantastisk och det betyder mycket att så många samlas för att visa regeringen att en överväldigande majoriteten av den spanska befolkningen står upp för rätten till abort, säger Kristina Ljungros, RFSU:s förbundsordförande.

Samtidigt har liknande protester i flera europeiska storstäder ägt rum. I Stockholm samlades RFSU:s aborträttsnätverk utanför spanska ambassaden där samma deklaration som i Madrid lämnades över.

Du kan också följa vår resa i Spanien på Twitter. 

Tidningen och nyhetssajten El Pais, som vi träffade under manifestationen, har publicerat ett fint fotogalleri här.