No more babies?

Kristina Engwall, Maja Dahl och Kristina Ljungros pratade om barnnormen med Hanna Navier.

Det provocerande i att ifrågasätta barnnormen diskuterades på Pride efter inspiration av en krönika i tidskriften Ottar tidigare i år. Utan barn - ingen riktig familj, tycks många fortfarande tycka.

Maja Dahl, en av de som gör podcasten Fan vad Fittigt, gjorde nyligen ett avsnitt på temat barnfrihet:
- Det finns så mycket antagande om att alla vill ha barn och kommer att skaffa det. Folk säger saker till mig som 'Du ska se att när du träffar den rätte, då kommer du att vilja ha barn.'

Hon menar att människor som inte längtar efter barn får stå ut med att hantera reaktioner från omgivningen på samma sätt som andra normbrytare.

"Alla vill ha barn"
Den klyschiga bilden av att alla vill ha barn tror Maja Dahl kommer av att vi hela tiden matas med bilden att kvinnor ska vilja ha barn och att det är först då man blir vuxen.
- Hur ska man då nånsin betraktas som vuxen om man inte vill ha barn?

Forskaren Kristina Engwall, som studerat frivillig barnlöshet, menar att barn är en mer aktuell fråga under vissa perioder i livet:
- Dels när man är runt 30, när alla andra börjar bli föräldrar. Sen kommer det tillbaka i en period när folk i omgivningen börjar få barnbarn. Då aktualiseras det igen.

Enligt Engwall har barnfrihet länge varit en icke-fråga. Det är först på senare år som vi börjat prata, sätta ord på det och problematisera:
- Kvinnor som lever med en man får garanterat frågan om de har barn och om inte undrar folk när man ska skaffa det.

Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU, menar att normen för hur och när man ska bilda familj är väldigt snäv idag:
- Man ska helst ha två eller kanske tre barn. Man ska inte vänta för länge och man ska inte vara för gammal. Man ska helst ha dem med samma partner och man ska kunna försörja dem själv.

Flera i panelen gav exempel på hur tunn linan är som de i fertil ålder ska balansera på: Samtidigt som de som inte vill ha barn ibland får höra att de är egoistiska, kan kvinnor som ensamma skaffar barn betraktas som egoistiska. Det säger något om hur snäv normen.  

- Det finns en enorm gränslöshet för hur man kan kliva in i folks privatliv och rota. Vissa verkar tycka att det är okej att skämta med folk som är ofrivilligt barnlösa, sa Maja Dahl.

Vad är en familj?
Kristina Ljungros betonade att RFSU vill vidga familjebegreppet. Till exempel genom att göra det möjligt att ha fler än två vårdnadshavare eftersom familjer ser ut på helt andra sätt idag:
- Dessutom behöver mer göras för att hjälpa ofrivilligt barnlösa och vi behöver prata mer om frivillig barnfrihet.

Maja Dahl påtalade att det råder brist på sociala sammanhang där det är okej att säga att idag är det barnfritt. Det kan vara väldigt provocerande för många, menar hon. 

Kristina Engwall tog upp att det finns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män:
- Kvinnor ses oftare som egoistiska när de väljer ett liv utan barn. Män får sällan den frågan. Dessutom kan män bli föräldrar mycket längre, vilket gör att de inte utsätts för samma frågor och stress.

Dagens bild av hur en familj sett ut tidigare innehåller en slags historieförfalskning, menade Engwall. Historiskt har vi alltid haft olika familjekonstellationer. Ena föräldern kanske hade dött eller så bestod familjen ensamstående mammor med barn eller av föräldrar, barn och mor-/farföräldrar. Bilden av att vi historiskt har levt i kärnfamiljer med mamma/pappa/barn stämmer helt enkelt inte, betonade Engwall.

Vad behöver göras? 
Panelen var överens om att vi både behöver arbeta politiskt med barnnormen och att attityderna behöver ändras. Det handlar om att ifrågasätta både hur företag och arbetsplatser ser på familjen som begrepp, men också att öka kunskapen hos politiska partier för att få en bredare och mer inkluderande familjepolitik i framtiden. 

En i publiken lyfte frågan om att det kan finnas en större förväntan att som hbtq-person leva ett traditionellt liv med barn och familj. Hen undrade hur panelen ser på att nya rättigheter samtidigt riskerar att göra det svårt för folk som inte vill leva som normen, med barn och familj.

- När det gäller rättigheter och stöd från samhället måste man kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi vill ha ett samhällsklimat där Pia Sundhage inte hela tiden måste svara på frågan om hon ändå inte vill ha barn, sa Kristina Ljungros.
 
- Det krävs inga lagändringar. Det handlar om att ändra attityder och mindset hos folk, sa Maja Dahl.

En annan i publiken tipsade om antologin Ingens mamma, som hen medverkar i och som kommer ut i höst:
- Vi som hbtq-personer är i en situation där vi redan är vana att bryta normer och ifrågasätta strukturer. Inom hbtq-rörelsen finns pressen att skaffa barn och det kan vara tungt att stå emot. Som att man ska skämmas lite om man tar sig rätten att säga nej när vi nu äntligen fått det vi kämpat för.

Mer om normer kring barn:

• Läs mer om seminariet i Feministiskt Perspektiv.
• Även Expressen Kultur skrev om samtalet.
• Stockholm Pride har refererat samtalet på sin hemsida.  
• Journalisten Fredrik Wass (@bisonblog) skriver om barnfrihet på sin blogg. 

BDSM som krossar normer

Kan BDSM ha en normbrytande potential? Den queera potentialen. RFSU:s Emma Wieslander reder ut begreppen under sitt seminarium BDSM och heteronormen på Kafé Klara under Stockholm Pride.

BDSM handlar om att binda, dominera, underkasta sig, ge smärta, få smärta och mycket annat. Allting utifrån njutning och ömsesidig lust och kärlek. Det är BDSM.

– Det som inte är BDSM är oöverenskommen smärta, makt över andra, tvång på underkastelse. Det är något annat, säger Emma Wieslander.

BDSM kanske ser ut som våld, men i själva verket är det precis tvärt om.

– Det kan vara svårt att skilja på när BDSM ganska ofta likar det andra. BDSM kan vara att leka hustrumisshandel. Ska man verkligen leka med det? Det är ju något jättehemskt. Mitt svar är ja. Det är klart vi ska leka med de här strukturerna.

Strukturerna. Patriarkatet. Sätten som samhället gynnar personer som har kuk. Strukturer som inte nödvändigtvis upprätthålls av männen själva. Samma sak gäller heteronormativiteten. Man behöver inte vara heterosexuell för att vara heteronormativ. Heteronormativitet handlar om normer som har med kön att göra. Wieslander berättar om ett exempel som provocerade henne. Hon var på Gröna Lund och såg en grupp barn med jättefina Grönantröjor, men med olika färger baserat på kön.

– Tänk om man istället skulle låta barnen med snippa ha tröjor där det stod fitta, och att barnen med snopp hade tröjor där det stod kuk. Det tror jag många skulle bli provocerade av, men det är exakt det de redan har gjort, säger Wieslander.

– Jag tycker det är provocerande när folk frågar vad mina barn har i sina underbyxor. Det är inte för att jag tror att de ska göra något med barnets snopp eller snippa, utan för att de kommer prata med barnen på helt olika sätt beroende på vilket svar de får.

Med flickor pratar de om att vara söt och vacker och med pojkar pratar man istället om att de ska göra något. Vara aktiva.

– Det är där heteronormativiteten börjar. I någon sorts avtal om att det är okej att säga vissa saker till flickor och helt andra till pojkar.

Tillbaka till BDSM och den queera potentialen. För när man pratar om BDSM så spelar kön inte så stor roll, enligt Wieslander. Om man gillar undergivna personer så spelar det kanske ingen roll vad de har för kön.

– Om jag tänker på att smiska någon så kanske det egentligen inte spelar så stor roll vad hen har för något på framsidan av kroppen. En rumpa är en rumpa, säger hon.

Nu kommer feminism in i bilden. BDSM kan upplevas som problematiskt när det är en man som dominerar. Det upplevs som mer genomtänkt när en kvinna är dominant. Att det då inte ser likadant ut som i hela samhället.

Det kan vara på en BDSM-klubb där den som dominerar har slips. Att den ändå får ha mansattribut och använder sig av idén om kvinnors underordning. Eller att män får bära trosor för att det ska vara förnedrande. Och om det sker oreflekterat så är det mycket problematiskt, enligt Wieslander.

Blir man en dålig feminist för att man gillar att bli fistad? Är det rätt att njuta av saker som andra far illa av? Borde jag hålla tillbaka för att värna om systerskapet?

– Nej. Varje handling vi gör för att begränsa oss och vår lust spelar patriarkatet i händerna. Bara att föreslå att jag ska begränsa mig är en handling som leder till större stigma. Större begränsning.

BDSM:s potential ligger i att spelreglerna görs upp på förhand där parterna är helt jämlika, oavsett vad de har mellan benen. Att normerna inte behöver finnas där om man inte vill att de ska göra det.

Normerna riskerar att styra oss. Exempelvis när två personer blir ihop. Det finns idéer om vad det innebär – mängder av normer. Man ska inte pussa någon annan på munnen. Absolut inte ha sex med någon annan. Kanske ska man flytta ihop och skaffa katt.

– Det är stötande tycker jag. Jag gillar när man kommer överens om vad det innebär att vara ihop. Jag tycker det viktiga är att sätta upp reglerna tillsammans och där tror jag BDSM kan lära oss någonting.

Oreflekterade normer är oerhört problematiska. Det finns exempelvis normer som säger att det är mer okej att tafsa ifall någon är lättklädd. Det är de normerna som Wieslander vill bryta ner.

– BDSM kan vara det som utmanar normerna genom att leka med dem. Om BDSM står utanför normerna får vi lov att njuta av det varje person njuter av.

Ännu mer parad!

Nu har vi samlat ännu fler bilder från paraden under Stockholm Pride i lördags. Omkring 300-400 personer gick med RFSU och totalt var vi över 50 000 som stolt tågade från Medborgarplatsen på Södermalm till Pride Park på Östermalms IP. Nytt rekord! Tack igen alla ni som kom & var med!

 

 

BDSM med ansvar och respekt

 Anders Wallin demonstrerar hur svårt det kan vara att kommunicera efter att han spänt på sina "leksaker".

Att syssla med BDSM är ingen barnlek. Det kräver kunskap och djup förståelse mellan parterna för att det ska bli bra. Workshopen BDSM – Vett, etikett och empati i relationer med maktförskjutning förklarar grunderna.

Anders Wallin från RFSU Stockholms BDSM-grupp håller workshop i tältet i Pride park och inleder med orden:

– Jag har sysslat med BDSM i 40 år. När jag var fem år gammal upptäckte jag vad jag gillar. Jag var kär i Pernilla i klassen och det jag helst av allt ville göra var att kedja fast henne i ett skjul och piska henne.

Temat för worshopen är ansvar. Ansvar från den dominanta personens sida att känna av, förstå och respektera den dominerade personen.

– Det är ingen lek. När man utövar BDSM så är det på riktigt. Om du dominerar någon så har du ett väldigt ansvar, säger Anders Wallin.

Han skriver ett par centrala ord på en whiteboard-tavla i tältet – Tillit, Respekt, Kommunikation, Rollspel och Kontroll. Men vad betyder de här orden? Egentligen.

Deltagarna bjuds in till diskussion. Ord för ord går de igenom listan på tavlan. ”Det är respekt att inte överskrida gränser som man har kommit överrens om” säger en. ”Kommunikation kan vara ordlös. En blick, en markering”, säger en annan senare.

– BDSM är väldigt mycket rollspel. Annars blir det ingen maktförskjutning. Då ligger man på samma nivå hela tiden, förklarar Anders Wallin.

Att införliva de här fem ledorden kan enligt Wallin leda till väldigt bra BDSM. Och det kan vara oerhört personlighetsutvecklande. Både för den som dominerar och den som blir dominerad. Men det finns också risker. BDSM kan väldigt lätt gå fel.

– Drick inte sprit eller ta droger innan du dominerar någon. Inte ens ett glas vin. Du ska verkligen inte vara full när du dominerar, då riskerar det att gå riktigt illa. Jag har sätt personer på BDSM-klubbar som har stått och slagit andra på njuren i fyllan. Du ska vara klar i knoppen, säger Anders Wallin.

Som en säkerhetslina används ofta stoppord så att den dominerade när som helst kan dra sig ur. Men det är helt otillräckligt enligt Wallin.

– Att helt lita på stoppord är fullständigt sanslöst, säger han. När man är igång med sånt här frigörs mängder av endorfiner. Då kan den dominerade lätt glömma stoppordet.

Dessutom kan det vara väldigt svårt att höra – speciellt på högljudd klubb. Men även annars. Anders tar hjälp av en förberedd frivillig person. Han sätter på henne sina ”leksaker” så att hennes kropp är fast i en låst position.

– Det är väldigt svårt att höra vad någon säger om de har en gagball i munnen. Och det är svårt för personen att använda kroppsspråket när kroppen är fastlåst, säger Anders Wallin.

Stoppord är bra, men otillräckliga. Du måste även hela tiden fråga hur det känns för personen och känna av de signaler du får.

– Det är väldigt viktigt att känna av hur den du plågar och pinar har det. Frågan ”Hur känns det just nu?” löser väldigt många problem som kan uppstå med BDSM.

För att verkligen kunna förstå den dominerade personen ska du helst ha provat på allt du utsätter den andra personen för så att du vet hur det känns

– Att binda någon eller piska någon med rotting utan att själv veta hur det känns är bland det dummaste du kan göra, säger Wallin. När du har upplevt vad den andra känner blir det en starkare känsla för dig själv. Plus att det blir en bättre känsla för den du ska dominera.

BDSM är fortfarande ett ganska kontroversiellt ämne, enligt Anders Wallin. Även om sjukdomsklassificeringen har tagits bort. Många tycker det är sjukt att vilja skada eller själv ta skada. Själv delar RFSU:s syn på vad BDSM är. Att det är frivilligt, ömsesidigt och att de medverkande visar respekt för varandra. Annars är det inte BDSM.

– BDSM sker när det finns samtycke, det finns det inte vid en misshandel. Vid BDSM planerar man för att minimera risken för permanenta skador. Det sker sällan vid en misshandel. BDSM-aktiviteter kan förbättra relationen mellan två människor, till skillnad från misshandel. Det kan ge fantastiskt njutning och personlig utveckling, och om något blir dåligt kan man avbryta alltihop. Det kan man inte i ett misshandelsfall.

Och så behövs det förstås kunskap. Kunskap om hur man binder någon. Om hur man kan slå någon för att det inte ska uppstå några bestående skador. Wallin uppmanar till att se instruktionsvideor, läsa böcker och gå på kurser.

– Då kan man lära sig BDSM väldigt bra. Det här är exempelvis den bästa boken om smisk som jag någonsin har läst: Consensual spanking.

RFSU-rekord i dagens Prideparad!

Det var inte bara rekord för det totala antalet deltagare i paraden på årets Stockholm Pride - det var även fler än någonsin i RFSU:s del av tåget. Stort tack till alla ni som valde att gå med oss! Tack också alla fantastiska volontärer och medlemmar som hjälpt till under veckan och särskilt till RFSU Stockholm! Här några ögonblicksbilder från dansen på Stockholms gator: 

 

Gå med RFSU i paraden!

Den 3 augusti går Prideparaden genom Stockholm - och vi hoppas att du vill gå med RFSU!

Slut upp bakom vår kärleksröda veteranbrandbil! Vår färgstarka sambaorkester Rrriot Samba hjälper oss att hålla peppen hela vägen från Medborgarplatsen till Östermalms IP. Självklart behöver en inte vara medlem för att vara välkommen att gå med oss. Så bjud med dig alla dina vänner och alla som du längtat efter att lära känna och gå, studsa, tokdansa, lunka, rulla eller hoppa dig genom stan tillsammans med oss!

Om du har en RFSU-tröja, ta gärna på dig den! Det kommer också finnas ett antal att låna. Annars får en gärna ta på sig någonting rött.

Paraden avgår från Medborgarplatsen med samling kl 12.00, avgång kl 13.00. Kom i god tid, så att du hittar brandbilen bland alla andra tusentals paraddeltagare!

Vi ses lördagen den 3 augusti!

Om du undrar över något, eller vill vara med och pimpa RFSU-bilen innan avgång, hör av dig till projektledare Elin Bengtsson, elin.bengtsson@rfsu.se.

BDSM, föräldrar och barn

Vad gör en som BDSM-utövare och förälder? Övar sig på att skrika tyst, döljer sina blåmärken och hoppas att barnen inte ska märka? Eller berättar hur det ligger till? Sexolog Suzanne Larsdotter ledde ett samtal i Kafé Klara mellan Reb Kerstinsdotter, jurist, Malinda Flodman, sexualupplysare, Camilla Lissner, förälder, Helena Åslund, förälder, samt Therese Kroon, dotter till Helena Åslund.

Suzann Larsdotter inledde med att fråga om det finns fördomar mot föräldrar som är BDSM-utövare. Det kan bero på vilka praktiker en utövar, och om en är till exempel undergiven, dominant eller switch, ansåg panelen.

"Jag har fått höra: Men du har ju barn, hur gör du då?" berättade Helena Åslund. "Den frågan borde väl vara lika relevant att ställa till föräldrar som har andra sexuella praktiker. Sexet involverar ju inte mina barn."

"Ni som jobbar på RFSU och RFSL träffar ju mest öppna människor", påpekade Camilla Lissner. "Jag bor på landet och utanför storstadsregionerna ser det helt annorlunda ut. Jag har inte kunnat vara helt öppen."

Prata med barnen

Nästa samtalsämne var hur en kan förhålla sig till sina barn. Hur mycket ska en berätta för dem?

"När frågorna har kommit har det varit svårt", berättade Camilla Lissner. "Vad ska jag säga? Jag har inte velat dölja något men heller inte pracka på. Det är inte alltid det finns någon annan förälder inom BDSM-communityt att prata med om detta. På klubbarna pratar vi inte om vårt föräldraskap, vi är ju där för att slippa vara föräldrar."

Helena Åslund började med att säga till sina barn att hon "hittat en ny form av kärlek". Sedan har hon tagit det långsamt, steg för steg, efterhand som barnen blev äldre.

Sexualupplysare Malinda Flodmans råd till föräldrar var att ta det gradvis på barnets egen nivå genom att bara svara specifikt på det barnet frågar om. Kanske är det möjligt att låta barnet träffa andra barn som också har föräldrar som är BDSM-utövare.

Attityder i samhället

Suzann Larsdotter undrade över varför den här laddningen finns just runt BDSM. 

"Vi föräldrar vet inte hur det skulle tas emot av samhället", sa Camilla Lissner. "Jag var till exempel rädd att folk skulle tro att min dotters problem berodde på min sexualitet."

"Jag har försökt hitta konkreta fall där BDSM-utövande använts som grund för att någon skulle vara sämre som förälder", berättade juristen Reb Kerstinsdotter. "Jag har inte hittat några, men jag kan heller inte säga att det inte förekommer. När en domstol ska avgöra 'barnets bästa' kan det vara oklart vad det innebär."

"Vem företräder oss om vi blir diskriminerade?", frågade Camilla Lissner. "Det finns fortfarande fördomar som att vi till exempel är psykiskt sjuka, men det finns ingen vi kan vända oss till när vi  utsätts för diskriminering."

"BDSM-utövare borde omfattas av diskrimineringslagstiftning", ansåg Helena Åslund.

"Sexuell praktik är idag inte en diskrimineringsgrund", sa Reb Kerstinsdotter, "men det kanske borde vara det. Att anse något som en diskrimineringsgrund är en viktig signal."

Prata med föräldrarna 

Den sista delen av samtalet handlade om hur en som ung BDSM-utövare kan förhålla sig till sina föräldrar. På grund av okunskap kan en del föräldrar vara oroliga för sina barn, enligt panelen.

"Om man är ett barn som utövar BDSM så kan det hända att föräldrarna polisanmäler sitt barn eller barnets sexpartner", sa Reb Kerstinsdotter.

"Vad är det bästa sättet att komma ut som ung BDSM-utövande för sina vaniljföräldrar?" var en publikfråga. Råd från panelen var att prata med likasinnade via internet och att ge föräldrarna information och tid att förstå. En annan kommentar från panelen var att föräldrarna faktiskt inte måste veta. 

Öppen kommunikation

Föräldrarna som deltog i panelen upplevde kommunikationen med sina barn som positiv och öppen. Camilla Lissner påpekade dock att det förstås oftast är personer som har relativt lätt att prata om dessa frågor som sitter med i sådana här sammanhang. Det kan finnas många föräldrar som upplever sin situation som mer problematisk.

"Bara de senaste åren har BDSM lyfts fram mycket mer i offentliga sammanhang", sa Malinda Flodman. "Att vi har ett sådant här panelsamtal är ännu ett steg på vägen."

Läs mer om seminariet på Stockholm Prides hemsida.

"Ge barn respekt och utrymme"

                       Nathalie Simonsson har skrivit Världens viktigaste bok *)

Om barns sexualitet och vad man som vuxen kan tänka på för att inte begränsa eller skuldbelägga barn pratade författaren och sexualupplysaren Nathalie Simonsson på en helt fullsatt scen i Pride House på torsdagen.

Många har kanske någon gång känt sig ängsliga, obekväma eller osäkra på hur de ska bemöta barns frågor kring kroppen och sex. Men barns sexualitet behöver inte vara något dramatiskt, förklarade Nathalie Simonsson: 

- Sexualitet är något vi alla har och något som tar sig olika uttryck under olika delar av livet. 

På grund av att vuxenvärlden inte alltid vet hur de ska prata med barn om kroppen kan det bli ganska tyst bland föräldrar och på förskolor. Något som inte alls hjälper barnen i sitt utforskande. 

- Barn är nyfikna. De vill testa, utforska, upptäcka och titta. Både på sina egna och andras kroppar. Därför kan det i vissa åldrar bli ganska mycket pillande och frågande, berättade Nathalie och gav exempel på hur små barn kan prova att stoppa in en legobit i rumpan eller gnida snippan mot barnstolen vid matbordet.

Föräldrar är då ofta ganska snabba med att tillrättavisa barnet eller lyfta bort handen som pillar på snoppen. Något som gör att barnet tror att det gjort något fel eller skamligt. Det finns även studier som visar att vi vuxna har mer tolerans för pojkar som leker med sin snopp än med flickor som pillar på sin snippa: 

- Konsekvensen blir att killar högre upp i åldrarna får lättare att prata om både sin kuk och om onani, medan tjejer inte ges samma utrymme för tankar om lust, onani och sexuella fantasier. 

Nathalies råd till oss vuxna var att istället för att känna oro försöka att ibland tänka bort det "sexuella" i barnets handlingar. Som exempel tog hon ett barn som pillat in en ärta i näsan: 

- Det är lite jobbigt och opraktiskt och man får som förälder försöka lösa det. Samma sak om barnet petar in ett suddgummi i snippan - det går att lösa. När barnet blir äldre kommer det helt automatiskt att lära sig vad som är ok att göra tillsammans med andra och vad man ska göra själv, på sin kammare. I princip alla barn socialiseras in i detta helt automatiskt. 

Att barn "leker doktor" eller på andra sätt utforskar sin sexualitet är alltså snarare något som hjälper barnen att skapa ett språk för sina sexuella uttryck och något vi bör uppmuntra: 

- Det är viktigt att som vuxen visa barn respekt och ge dem ett eget utrymme. Backa inte heller för barns svåra frågor om övergrepp eller pedofili. Var tydlig och konkret. Barn märker om man blir generad eller skruvar på sig. Ofta är det vuxenvärldens tabun som begränsar barn och i värsta fall får dem att känna skuld och skam. 

Fotnot: Världens viktigaste bok är en bok om kroppen, sex och relationer för unga mellan 10-13 år. Den är utgiven av RFSU i samarbete med Ordfront förlag. Lär mer & beställ boken här. 

"Vi nätverkar och blir smartare"

LiQuId, Linköping Queer Identity, var på plats i RFSU-tältet i Pride Park idag. Projektledarna Anja Persson och Emma Nilsson berättade om sitt arbete, träffade ungdomar och värvade volontärer till verksamheten. 

"Vi tycker att det är bra att vara här på Stockholm Pride", säger Anja. "Vi knyter kontakter med andra som arbetar med hbtq-ungdomar för att utbyta erfarenheter. Vi besöker också seminarier om sådant vi behöver lära oss mer om. Det är också viktigt att synas - idag träffade vi en ungdom som var intresserad av att besöka oss!"

"Vi både nätverkar och blir smartare", sammanfattar Emma.

Fittfakta och kukkunskap – RFSU:s skolinformatörer sprider lust

             Felix Finnveden och Lisa Larsson är båda RFSU-informatörer.

Lär dig hur lika fittor och kukar är, eller få inspiration till att förnya sexlivet. Det stod RFSU:s skolinformatörer till hands med när de höll Fittfakta och kukkunskap i Pride Park.

På Fittfaktan och kukkunskapen får svar på frågor som hur många nervtrådar det finns i klitoris (6-8 000. Det finns inget känsligare område på hela kroppen). Hur lika varandra kukar och fittor är (Väldigt lika. Alla strukturer går att hitta i båda könsorganen till exempel att båda har svällkroppar, prostata och ollon. Båda får utlösning genom urinröret. Blygdläpparna motsvarar pungen och de inre motsvarar skaftet). Och vad som händer när du tänder (du får stånd. Oavsett vem du är).

Informatörerna undervisar på skolor i hela landet. I klasser från mellanstadiet ända upp till gymnasiet. Kuk- och fittkunskapen riktar sig främst till gymnasieeleverna.

– Vi fokuserar mer på lust i gymnasiet och mer på reproduktion i de lägre åldrarna, säger Lisa Larsson som har varit RFSU-informatör sedan 2007.

Nu är de i RFSU-tältet i Pride Park och sprider kunskap och lust bland besökarna.

–.Vi brukar börja rätt basic, säger Lisa Larsson. För dem som redan har rätt bra koll på hur det funkar handlar det mer om att inspirera och uppmuntra till att prova nya saker tillsammans med sin sexpartner.

– Det är viktigt att låta sex ta tid för att kunna hitta på nya grejer så att man inte bara gör som man brukar. Jag skulle vara nöjd om de går härifrån och har fått en idé eller inspiration till att göra något nytt, säger Lisa.

Det kan handla om att hitta nya erogena zoner på kroppen.

– När jag är ute på skolorna gillar jag att berätta om kåttrådar. Var de kan vara ytliga någonstans, säger Felix Finnveden som varit informatör sedan 2011.

– Vi vill visa att det finns känsel i hela området kring könet. Att det kan räcka att göra något på låret. Jag vill ta bort fokus från ett litet litet området och göra det större, säger Lisa.

"Läraren sa: Ni vet ju alla hur man gör"

Besökare i RFSU-tältet delar med sig av sina minnen från sexualundervisning. 

"Läraren visade upp en väska med olika preventivmedel."

"Läraren fnittrade så mycket att det var svårt att hänga med."

"Vi fick se en dansk film, tecknad var den. Inte särskilt inspirerande."

Kom in i tältet och bidra med ditt minne!

Kom in i tältet!

Per Pettersson och andra RFSU-volontärer i vårt tält i Pride Park.

Igår gjorde vi fint i RFSU-tältet inför invigningsceremonin och idag finns våra fantastiska volontärer där hela dagen. Titta in och häng med oss en stund, läs tidningen Ottar och spela kondom-memory!

Du som kommer förbi mellan kl 16 och 18 kan träffa Emma och Anja från LiQuid i Linköping som arbetar med unga hbtq-personer. Det är en verksamhet som drivs av RFSU Linköping tillsammans med Linköpings kommun.

Dessutom kan du som är nyfiken på BDSM träffa Alma från RFSU Stockholm som finns i tältet hela dagen. Hon berättar om fetischism och svarar på allt du vill veta.

Välkommen in i vårt röda tält!