Vad gör en som BDSM-utövare och förälder? Övar sig på att skrika tyst, döljer sina blåmärken och hoppas att barnen inte ska märka? Eller berättar hur det ligger till? Sexolog Suzanne Larsdotter ledde ett samtal i Kafé Klara mellan Reb Kerstinsdotter, jurist, Malinda Flodman, sexualupplysare, Camilla Lissner, förälder, Helena Åslund, förälder, samt Therese Kroon, dotter till Helena Åslund.
Suzann Larsdotter inledde med att fråga om det finns fördomar mot föräldrar som är BDSM-utövare. Det kan bero på vilka praktiker en utövar, och om en är till exempel undergiven, dominant eller switch, ansåg panelen.
"Jag har fått höra: Men du har ju barn, hur gör du då?" berättade Helena Åslund. "Den frågan borde väl vara lika relevant att ställa till föräldrar som har andra sexuella praktiker. Sexet involverar ju inte mina barn."
Prata med barnen
Nästa samtalsämne var hur en kan förhålla sig till sina barn. Hur mycket ska en berätta för dem?
"När frågorna har kommit har det varit svårt", berättade Camilla Lissner. "Vad ska jag säga? Jag har inte velat dölja något men heller inte pracka på. Det är inte alltid det finns någon annan förälder inom BDSM-communityt att prata med om detta. På klubbarna pratar vi inte om vårt föräldraskap, vi är ju där för att slippa vara föräldrar."
Helena Åslund började med att säga till sina barn att hon "hittat en ny form av kärlek". Sedan har hon tagit det långsamt, steg för steg, efterhand som barnen blev äldre.
Sexualupplysare Malinda Flodmans råd till föräldrar var att ta det gradvis på barnets egen nivå genom att bara svara specifikt på det barnet frågar om. Kanske är det möjligt att låta barnet träffa andra barn som också har föräldrar som är BDSM-utövare.
Attityder i samhället
Suzann Larsdotter undrade över varför den här laddningen finns just runt BDSM.
"Vi föräldrar vet inte hur det skulle tas emot av samhället", sa Camilla Lissner. "Jag var till exempel rädd att folk skulle tro att min dotters problem berodde på min sexualitet."
"Jag har försökt hitta konkreta fall där BDSM-utövande använts som grund för att någon skulle vara sämre som förälder", berättade juristen Reb Kerstinsdotter. "Jag har inte hittat några, men jag kan heller inte säga att det inte förekommer. När en domstol ska avgöra 'barnets bästa' kan det vara oklart vad det innebär."
"Vem företräder oss om vi blir diskriminerade?", frågade Camilla Lissner. "Det finns fortfarande fördomar som att vi till exempel är psykiskt sjuka, men det finns ingen vi kan vända oss till när vi utsätts för diskriminering."
"BDSM-utövare borde omfattas av diskrimineringslagstiftning", ansåg Helena Åslund.
Prata med föräldrarna
Läs mer om seminariet på Stockholm Prides hemsida.
Den sista delen av samtalet handlade om hur en som ung BDSM-utövare kan förhålla sig till sina föräldrar. På grund av okunskap kan en del föräldrar vara oroliga för sina barn, enligt panelen.
"Om man är ett barn som utövar BDSM så kan det hända att föräldrarna polisanmäler sitt barn eller barnets sexpartner", sa Reb Kerstinsdotter.
"Vad är det bästa sättet att komma ut som ung BDSM-utövande för sina vaniljföräldrar?" var en publikfråga. Råd från panelen var att prata med likasinnade via internet och att ge föräldrarna information och tid att förstå. En annan kommentar från panelen var att föräldrarna faktiskt inte måste veta.
Öppen kommunikation
Föräldrarna som deltog i panelen upplevde kommunikationen med sina barn som positiv och öppen. Camilla Lissner påpekade dock att det förstås oftast är personer som har relativt lätt att prata om dessa frågor som sitter med i sådana här sammanhang. Det kan finnas många föräldrar som upplever sin situation som mer problematisk.
"Bara de senaste åren har BDSM lyfts fram mycket mer i offentliga sammanhang", sa Malinda Flodman. "Att vi har ett sådant här panelsamtal är ännu ett steg på vägen."
Läs mer om seminariet på Stockholm Prides hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar