söndag 5 augusti 2012

Bellarina é Nathalia


Här följer ännu ett bidrag i RFSU:s novelltävling. Imorgon kommer vinnaren av novelltävlingen att utses!

------

Bellarina é Nathalia

av Amanda Jenderbäck

Luften smakar salt i sin fuktiga stadsånga. Bränner mot huden och hårbottnen, får den avklippta t-shirten att fladdra när du promenerar kullerstensgatan ner. Dina vältränade quadriceps spelar med varje steg du tar. ’Jag vet hur insidan av de där låren smakar’, tänker jag och kisar upp mot solen. Smaken ligger fortfarande kvar på tungan, gör sig svagt påmind i varje andetag.
Vid varje skyltfönster vi passerar måste jag beundra bilden av oss två tätt ihop. Blir så stolt. Blir så kåt. Ditt blonda, sträva rufs och mitt rödlätta lockiga hår som guppar intill dig i takt med stegen. ’Hon ser ut som en filmstjärna’, hinner jag tänka om dig, men ångrar mig snabbt. ”En filmstjärna”. Nej. Det ger helt fel smak på tungan, får dig att verka divig, arrogant, osympatisk. Du har alldeles för mycket intelligens bakom de där glittrande ögonen för att vara någon Hollywoodtjej. Du spelar i en helt annan dimension. Din utstrålning är mer av ett konstverk; komplex, vacker, mystisk, varm, sträv, utmanande och, trots att jag inte gillar hur ordet låter, sexig.
Det är ett under att vi ens tagit oss utanför dörren idag. Jag fick kämpa länge. Och motvilligt. Det är svårt att kämpa när man vet vad man hellre vill göra. Men alla måste äta till slut, till och med vi. Att lapa och insupa varandra räcker inte för alltid, omloppet behöver mer bränsle för att fortsätta. Efter mer än ett dygn i samma hotellrum som dig har yrseln inte längre att göra med din tungas cirkeldans att göra. Inte enbart i varje fall. Ibland måste man lyssna på den där förnuftiga rösten längst bak i huvudet.
Dessutom så gillar jag tanken på att få frigöra din salta kropp ur de små jeansshortsen i en mer förbjuden miljö.
”Åh, vi måste in här!”, viskar du mjukt in i mitt vänstra öra. Butiken du virvlar in i är bara ännu en av alla dessa klichéaktiga souvenirbutiker. Trots att det mest är superlöjligt, kan jag inte låta bli älska din hopplösa kärlek för fula souvenirer. På något vis lyckas du ju alltid hitta ett sammanhang för alla prylar du köper, får varje föremål att lysa i sin rätta miljö. Du kan få till och med ett billigt vykort från Säffle att se vackert ut. Fascinerande. Och unikt. En av alla de saker som får mig att vilja behålla dig för alltid.
Jag släpper taget om din hand, låter fingrarna vila för ett ögonblick över bakfickan på dina jeansshorts innan du försvinner in bland gångarna av kukformade ljus och glasunderlägg med Colombianska flaggan på. Som vanligt fastnar du vid precis varje vara i hela affären. Känner och klämmer på allt, insuper doften, sluter ögonen och föreställer dig varje föremåls unika miljö. Själv får jag verkligen anstränga mig för att slita blicken ifrån dig och ditt hår. Hur kan man vilja nafsa i någons hår? Hur kan man vilja klösa med pekfingret över någons mage, sära någons ben, tänja varje muskel i sin kropp och samtidigt bara vilja sluta ögonen och känna den varma närvaron från en annan person på det starka sätt som jag gör med dig?
Det finns en spegel intill ett ställ med solglasögon längst in i butiken, jag provar ett par olika par solglasögon, utforskar vilka skilda attityder jag utstrålar iklädd olika storlekar och modeller. Ännu en gång slår mig tanken att jag aldrig någonsin får skaffa färgtonade glasögon.
Hela magen drar ihop sig i en skälvande rysning när du plötsligt sluter upp bakom mig. Händerna mot min mage, nästippen mot nackens övergång i skuldra. Din doft överallt.
Svaga toner av någon latinamerikansk hes mjuk röst, puttrande spanska och en vibrerande gitarr får dina höfter att gunga från sida till sida. Får även mina höfter att följa din rytm.
”Du borde ha ett par sådana där pilotbrillor”, väser du in i mitt öra. Dina tänder raspar som allra hastigast emot örsnibben och ger mig gåshud över hela kroppen. Bara du får mina bröstvårtor att stelna till så hårt. ”Du ser sjukt … het ut.”
”Jag är alltid het, Bellarina”, svarar jag lågt med spelad dryg självsäkerhet. Du drar djupt efter andan.
”Ja. Det är du.”
Dina fingertoppar samlas i en punkt strax nedanför naveln, slår sedan ut som en blomma ned mot bikinikanten. ”Ah …”, stönar jag. Lägger skyddande handen tätt över din. Låter mig uppslukas av din rytm och din mjukhet.
”Ska du ha någonting här inne?”, viskar jag utan att riktigt vara intresserad av annat än känslan av dina bröst emot min rygg.
”Kanske”, mumlar du tillbaka, håller mig om höften med ena handen, strax under bröstet med andra. ”Jag funderade på en tvål.”
”Penisformad?”
”Naturligtvis. Vad annars?”
Dina läppar sjunker ned i min axel. Långt bakom venusberget pirrar det till, jag måste bita mig i läppen för att hålla mig ifrån att gny högt. Du famlar dig innanför den guldiga kanten på bikinin, smeker min mörka stubb, nafsar tag i mitt öra.
”Du kan behöva en tvål att tvätta dina snuskiga tankar med”, andas jag. Det pirrar till när du skrattar.
”Och det ska komma från dig?”
”Jag är redan förkastad, det är redan för sent”, flinar jag matt. Flätar in fingrarna i ditt långa, trassliga hår. Tar emot dina lena fingertoppar i min vätska. Gode gud, låt ingen komma och avbryta dig nu.
”Vill du veta vad jag tänker på exakt just nu?”, viskar du. Jag nickar. Pressar bäckenet emot din mjuka hand, märker själv hur min andhämtning blir djupare. Din tunga går emot min örsnibb, du särar på läpparna.
”På hur du smakar precis som aurora borealis … när du kommer i min mun.”
”Norrsken?”, undrar jag frågande.
Du kommer djupt in i mig, dina bröstvårtor smeker mina skulderblad, dina fingrar dränks av mig och min värme.
”Mhm … för när du kommer i min mun, Nathalia …”
”… ja …”
”… så smakar du precis lika storslaget ljusfenomen som ett norrsken som bryter ut på den nattsvarta himlen.”
Någonting händer när du viskar din poesi i mig, varenda nervcellsände mellan benen ställer sig i givakt, redo att fyra av, när som helst. Du känner det. Du har känt det så många gånger tidigare att du vet precis hur du ska ta mig vidare, hur du ska avlossa mig, få mig att avfyras i ryckande, krampande supervågor. Din kropp, din mun, din doft, din beröring, dina fingrar hårt inne i mig tar mig ut över kanten på stupet. Jag skälver till, upplever för fjärde gången idag hur hela min kropp sugs ihop över dig. Nu har du mig tillintetgjord. Igen.

Inga kommentarer: