Finns dåligt sex?

Vad gör man när sexualiteten inte känns så där fri och härlig som man fått höra att den ska vara, när kroppen strejkar och ingenting känns skönt? Bör vi ”prata om det” lite mer i queervärlden? Det frågade RFSU:s ordförande Kristina Ljungros i ett samtal hon modererade under fredagseftermiddagen. I panelen satt Edward Summanen, projektledare på RFSL Ungdom och transaktivist
, Reb Kerstinsdotter, juridikstuderande och queeraktivist
 samt Mina Gäredal, styrelseledamot i RFSU:s förbundsstyrelse och ansvarig för sex och hälsofrågor på RFSL ungdom. 


Att dåligt sex är sådan sex man inte vill ha, var de alla tre överens om. Mina menade att det finns stora skillnader på hur bra sex känns, men minsta möjliga nämnare för bra sex är när samtycke finns hos alla inblandade. Edward sa att samtyckessex också kan vara dåligt, bara helt enkelt för att det inte klaffar.
– Så länge man kan sluta göra något som inte känns bra, tänker jag att det inte är någon stor skada skedd. Det är om man tvingar sig själv göra någonting som det kan bli mer långtgående konsekvenser. Men man är ju som människa ofta ambivalent: ”Vill jag göra detta eller inte?” kan man tänka under flera tillfällen i livet, sa Mina.

Edward menade att det är viktigt att prata om hur sex kan gå till. Måste man vara naken? Måste man komma? Hur kan man ligga om man känner att man varken har en man eller kvinnokropp?

– Det finns inte lika tydliga normer kring hur man ligger som flata. Jämför med alla sexspalter för heterosexuella. Det finns de som upplever detta som befriande, sa han.

Panelen blev också ombedd att göra en framtidsspaning. Pratar vi fortfarande om dåligt sex om fem år? undrade Kristina.

­– Dåligt sex har diskuterats länge. Det kommer vi prata om länge. Vi kommer att fortsätta ha sex för husfridens skull, ha sex fast vi inte vill. Men jag tror också att vi kommer att prata mer om trans. Det kommer att finnas fler transpersoner. Hen kommer inte att vara något vi är rädda för, sa Edward.

– Situationen idag är väldigt olika i olika delar av landet och på olika skolor. Jag blir fortfarande kontaktad av många unga personer som är rädda att de ska bli utkastade hemifrån om de säger att de är homosexuella. Det finns skolor där sexualundervisningen är obefintlig. Det här är något vi kommer att kämpa med. Men förhoppningsvis har vi också kommit längre. Jag hoppas att vi blir bättre på att kommunicera, sa Mina.

– Jag hoppas att vi kommer att ha domare som har en syn på sex som är mer up to date. Jag hoppas på en diskussion inom den juridiska världen inom sex, sa Reb.