Hets mot folkgrupp i demokratins namn

På bild från vänster: Josefin Brink, Olof Lavesson, Daniel Poohl och Mattias Svensson.

”En djup cancersvulst på samhällskroppen” är vad pastorn Åke Green kallade homosexuella för under en predikan 2003. Ett solkart fall av hets mot folkgrupp menar Expos Daniel Poohl. Måhända, men det borde ändå vara fullt lagligt enligt Mattias Svensson från den obundet borgerliga tidskriften Neo.

 

Vad:                    Paneldiskussion med titeln Yttrandefrihetens gränser på Pride

                           House under tisdagen.

Arrangörer:         RFSL, Expo och Öppna Moderater

Deltagare:           RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund (moderator)
                           Mattias Svensson – redaktör på Neo
                           Daniel Poohl – chefredaktör Expo
                           Olof Lavesson (M) – riksdagledamot
                           Josefin Brink (V) – riksdagsledamot

Lagen om hets mot folkgrupp genomsyrade samtalet när yttrandefrihetens gränser debatterades. Om de två lagarna står i konflikt med varandra eller inte var en skiljelinje som delade Mattias Svenssons ståndpunkt från de övriga paneldeltagarnas.

– Att försöka hindra Hitler från att tala var att ge honom seger på walk over. Att tysta ner hets mot folkgrupp hindrar den demokratiska responsen, säger Svensson.

Han menar att det bör vara tillåtet att hetsa – hur avskyvärda uttalanden det än må innebära – så länge man inte uppmanar till våldshandlingar, vilket täcks av annan lagstiftning.  Yttrandefriheten behöver inte inskränkas för att skydda utsatta grupper från brott. ”Fullständiga dårar” vinner inget genomslag och tillåts bli emotsagda.

– Man ska få vara plump, korkad, osmaklig och ha väldigt fel, säger Svensson.

Daniel Poohl från Expo var av en annan åsikt. Poohl menar att yttrandefriheten behöver gränser, inte bara för att förhindra brott som uppviglande, förtal eller spridning av barnpornografi.

– Ord har möjlighet att möjliggöra folkmord, säger Poohl. Det krävs hets för att folk ska kunna begå den typen av handlingar. Förintelsen gjordes möjlig genom hetsen mot judar.

”Vi vet inte vad hets mot folkgrupp innebär”

Poohl säger dock att vi har ett samhälle där vi inte vet vad hets mot folkgrupp innebär. Hetsskyddslagen syftar inte till att förhindra oönskade eller obekväma åsikter. Hets, enligt lagen, måste vara riktad mot en specifik grupp och ha ett tydligt hetsande budskap.

Riksdagsledamoten Olof Lavesson (M), som ställer sig bakom Hetslagstiftningen, lyfter upp poängen om att der råder ett missförstånd. Han menar att lagen används fel idag – allting räknas som hets, även om det egentligen handlar om uppvigling eller kränkning, vilket tar fokus från andra lagar.

Därtill menar Lavesson att lagstiftningen är för trubbig. Exempelvis pekas bara homosexuella ut som grupp för sexuell läggning den aktuella lagtexten. Lavesson menar att det är komplicerar att fylla på med nya grupper hela tiden istället för att lägga fokus på alla människors okränkbara värde.

Lavesson menar att lagstiftningen behöver ses över – inte avskaffas. Den uppfattningen delar Josefin Brink (V) som framhåller behovet av att bland annat transpersoner att inkluderas i lagstiftningen.

– Hetsskyddslagen ska vara ett kollektivt skydd för grupper som kan utsättas för hot, våld och förföljelse. Jag håller med om att det är löjligt att peka ut alla möjliga grupper. Man måste ta hänsyn till sammanhanget – hur utsatt är den gruppen är som riskerar utsättas för hets.

Brink säger att varje tänkbar gruppkonstruktion inte behöver lagstiftat skydd. Lagen måste ta hänsyn till vilka hotbilder som finns – vilka minoriteter som är utsatta och har anledning att känna sig rädda.

Hatet frodas på internet

Daniel Poohl tycker det är svårt att avgöra var gränsen för inskränkning av yttrandefriheten bör dras. Speciellt då internet är fyllt av hat.

– Vi befinner oss i ett läge där hetsen mot folkgrupper inte går att få tag på av lagen, säger han. Lagstiftningen idag uppmanar inte till ansvar. Om man väljer att vara anonym utgivare på internet så slipper man allt ansvar.

Josefin Brink tycker med att tycker det är problematiskt att hetslagstiftningen inte når internet.

– Vem som helst kan vara anonym på internet. Ander Behring Breivik kan skriva ett 800 sidor långt manifest som formligen dryper av hat, hets och hot som pyr på högerextrema internetforum.

Poohl menar att den inskränkning av yttrandefriheten som liknande lagstiftning innebär har en positiv verkan mot främlingsfientlighet.

– Vit makt-musiken förlorade sitt genomslag då de började kunna gripas av polisen när de heilade och skrek nazistiska slagord under konserterna.

– Det är inte rimligt att döma folk till fängelse och att stora resurser från rättsväsendet går till den typ en av nonsensdomar, svarar Svensson.

Tvång förtrycker minoriteter

Svensson anser att tvångsmedel och fängelser ska vara den absolut sista utvägen. Åsikter ska inte bemötas med våld och förtryck. Lagstiftning är den typen av medel som används för att tysta ner exempelvis HBTQ-aktivister i Ryssland.

– Lagstiftning är ett inexakt och dåligt vapen att försöka tysta åsikter.  Åke Green hade aldrig fått den spridning som han nu fått om fallet inte hade gått till Högsta Domstolen. Han hade aldrig gjort sig hörd på egen hand.

Brink tror dock att lagstiftningen är viktig för att bevara konstruktiv diskussion.

– Vad skapar ett trevligt klimat för att hålla en vettig politisk debatt? Total yttrandefrihet skulle fördärva det demokratiska samtalet. Att hävda att judar bör slaktas främjar inte ett demoratiskt klimat.

Samtidigt understryker Lavesson att vi inte bör underskatta yttrandefriheten.

– Den är vad som har gjort att vi alla sitter här idag. Att vi kan hålla det här arrangemanget.