Det svåra är relationer - inte biologin

Ulf Nilsson och Peter Åberg

Peter Åberg, lärare i SO/Sv och Ulf Nilsson, NO, matte och idrott kommer från Glanshammars skola i Glanshammar, som ligger ett par mil utanför Örebro, F-9-skola.

- Det här är mitt första läsår som lärare, säger Peter, så jag har inte jobbat med detta tidigare, förstås. Det känns bra och kul, att få börja göra det. Fast när jag läser i Skolverkets stödmaterial inser jag ju, utan att jag har tänkt på det, att man redan nu arbetar med en del sex och samlevnad.

  

Hur tänker ni gå vidare efter den dagen?

- Vi tänker ta upp det i arbetslaget, hur vi kan jobba med det kommande sex- och samlevnadstemat. Vi ska snacka ihop oss, så att vi har något bra att presentera, och som vi sen kan diskutera.  

- Vad vi funderar på är hur vi ska arbeta tillsammans i de olika ämnena. Att få till stånd ett temaarbete som ger mer, det är ju inte att vi ska jobba med ett tema som är det viktiga.  

- Det biologiska är ju inte så svårt, säger Ulf, det är ju också lätt att kolla upp om det är nåt man är osäker på. Det är svårare hur man ska arbeta med relationer och hur man beter sig mot varandra och könsmönster – hur man kan göra det så att det tillför något och inte bekräftar exempelvis könsmönstren.

Behöver lära oss prata med killar

Nu har Skolverkets konferensturné om ämnesintegrerad sex- och samlevandsundervisning anlänt till Skövde. Vi håller till på Billingehus med en fantastisk utsikt över stan och slätten.

På en vägg inne i konferensgården finns en utsmyckning med Tommie Smith och John Carlos, amerikanska OS-medaljörer på 200 meter i Mexiko City 1968. Vid prisceremonin protesterade de mot rasdiskrimineringen i USA genom att höja sina knutna, svartbehandskade nävar i luften. Konstverket är ju passande i sammanhanget, eftersom vår konferens givetvis tar upp diskrimineringsfrågor.

Den första vi pratade med här var Gunilla Lorentzon-Hvass, skolsköterska på Vasaskolan (7-9-skola) i Skövde.

- På vår skola har vi sex och samlevnad inkluderat i NO. Vi på elevhälsan har så omfattande basverksamhet med vaccineringar och annat, så vi hinner inte med det förebyggande arbete så som vi skulle vilja.

- Vi har hälsosamtal i årskurs 7 och då tar vi upp lite om pubertet, mens och så vidare. Men vi pratar ju faktiskt inte direkt med killarna om detta, så det skulle vi behöva lära oss mer om. De får ställa frågor om de vill – men det gör de ju inte självmant … Vi ger alla, både killar och tjejer, tips på hemsidor, som Umo, RFSU och andra.
- Vi har en aktiv likabehandlingsplan och åtgärdsprogram i händelse av trakasserier och övergrepp.

Blöta lekar med bindor upphörde

Två frågor till Karin Wåhlén Götzmann, länssamordnare, Trygg och säker sexualitet, Folkhälsocentrum på Jämtlands läns landsting, som var med på konferensen "Sex och samlevnad - en pusselbit i undervisningen" i Östersund 24 mars 2014. 

Vad är ditt intryck av dagen?

- Det var en bra dag som har sammanfattat mycket av skolans arbete och ansvar. Jag hoppas att många som var här har blivit inspirerade till att fortsätta arbetet på hemmaplan.

Vad tycker du är viktigt att utveckla i skolans sex- och samlevnadsarbete?

- Att man faktiskt vågar möta ämnet och bemöta eleverna och förstår ämnets spännvidd. Och att alla i skolan har ett ansvar. Inte bara rektor, pedagoger och elevhälsan, utan också annan personal i skolan som lokalvårdare och vaktmästare och andra kan vara en del av arbetet.

- Jag vill också ge ett exempel på att undervisningen – och fortbildning - har betydelse. En mellanstadielärare, som för en tid sen gick en annan kurs som heter Fråga chans och därefter vågade sätta igång med sex- och samlevnadsundervisning, berättade för mig att hade stämningen blivit annorlunda efter sex- och samlevnadsundervisningen. Det hade blivit lugnare, eleverna slutade slänga könsord efter varandra, och det slutades leka med bindorna, som att blöta upp dem i handfaten, som fanns tillgängliga på toaletten. 

Kvinnor hoppade mot stenar

Onerva Falk, Ma/NO-lärare:

- Jag tycker att det historiska perspektivet är viktigt och att man bör prata om Ottar och hur hon kämpade för sexuella rättigheter, inte minst kvinnors, och för preventivmedel. Jag hade en elev – och även hans mamma - som tyckte att sex och samlevnad var onödigt. Så jag började berätta om hur det var förr, hur kvinnor här i Jämtland och Härjedalen hoppade ner mot stenar för att försöka bli av med foster, och ibland själva avled, eller att kvinnor blev gravida trots att läkare sagt att de inte skulle orka med ännu en graviditet. ”Hände det här?!” undrade han förvånat och förskräckt, och började ändra inställning och förstå vitsen med att ha kunskap om dessa frågor.

Not: Ottar hette Elise Ottesen-Jensen och var en av RFSU:s grundare 1933. Man kan läsa mer om hennes liv i självbiografin ”Livet skrev” (1965), eller Gunilla Thorgrens biografi ”Ottar och kärleken” (Norstedts), som kom 2011. Ottar levde 1886-1973.

Träningssärskola: Ha flick/pojkvän - vad betyder det?

Peter Rosengren, Erik Holmner, Annika Mårtenson och Helene Trense arbetar på Mimergården. Det är en träningssärskola för årkurs 2-9 med tolv lärare på tre klasser med runt 15 elever. Deras elever är på så kallad tidig nivå, det vill säga elever som är från ett års ålder kognitivt. De jobbar med sex och samlevnad med de elever som är på 6-8-årsnivå. Och det är en särskild svårighet, när eleverna är 14-15 år men kognitivt sex eller åtta år.

Annika Mårtensson, Peter Rosengren, Helene Trense och Erik Holmner, Minergårdens träningssärskola

Här är några kommentarer från arbetsgruppen:

- På ett sätt är våra elevers sexualitet inte påverkade av normsystem och stereotyper i samma utsträckning som motsvarande elever i grundskolan, eftersom de inte är så medvetna om det omgivande samhällets normer och föreställningar. Så de frågor det kan röra sig om är när ”vår” sexualitet passar in, vad sexualitet är – vilket kan vara att vara nära för dem - hur man förhåller sig till varandra och relationer. Man har exempelvis hört om pojkvän och flickvän och att det är det man ska ha, men kanske inte förstår vad det är eller kan vara. Det blir också att prata mycket om känslor, som att vara glad och ledsen, och också då kan man komma in på sådant som pojk- och flickvänner.

- En svårighet är att förstå hur – och om – de reflekterar kring sexualitet. För något som är utmärkande är att sex- och samlevnadsfrågor aldrig blir något avgränsat med våra elever, utan vi lever med det dagligdags, bland annat för att eleverna är direkta och ”bara gör och är”, till exempel när det gäller onani. 

- En annan sak kan handla om att få barn – de ser sina föräldrar och tänker att när de blir stora ska de bli mamma eller pappa, och så har de kanske inte ens de fysiska förutsättningarna att bli det.

- Det handlar mycket om att stödja dem att klara sig i framtiden. De ska ha samma rättigheter till kunskap som andra, de ska kunna se sig själva i en framtid och i en relation om de vill.

Ängsligt med sexualundervisning på mellanstadiet

Nathalie Simonsson håller i mellanstadiespåret på konferensen, då lärare och elevhälsopersonal som arbetar på mellanstadiet samlas för sig och diskuterar hur de kan arbeta.

Nathalie Simonsson, som skrivit RFSU:s lärobok Världens viktigaste bok, berättar hur man kan prata om bindor i undervisningen.

Vad är ditt intryck av konferenserna hittills, Nathalie?

- Det är helt klart att många har tagit till sig och blivit inspirerade att arbeta med normer. En lärare sa om föreläsningarna ”tänk, om vi har fått så här många aha-upplevelser idag, så kan vi ju knappast ha förmedlat detta förut”.

- Något som annars kommit fram är att lärarna och skolsköterskorna säger att det som är lite speciellt med sex och samlevnad på mellanstadiet, är att det finns en ängslighet, både från en del kolleger och en del föräldrar. I ljuset av detta anser de att det är ett bra stöd och även en lättnad att få veta hur tydliga läroplanerna är om att sex- och samlevnadsfrågorna ska integreras i verksamheten och även är en del av värdegrunden.