Grattis Anna B, den fina t-shirten är din!
onsdag 13 maj 2009
måndag 11 maj 2009
Vi tar en paus
Vi som rapporterade från kongressen var
söndag 10 maj 2009
Vad tyckte du om kongressen?
Med vilka tre ord skulle du beskriva 2009 års kongress?
Anders Dahl, ombud för RFSU Motala
– Det är min fjärde kongress. Mina tre ord för just denna får nog vara: rolig, effektiv och… nu får jag nog fuska lite… viktiga frågor.
Christina Zampas, direktansluten medlem
– Demokratisk, dynamisk och respektfull.
Malin Wellander, RFSU Stockholm
– Lärorikt, trevlig social samvaro, öppet.
RFSU:s nya förbundsstyrelse!
Lena Lennerhed, förbundsordförande, Alán Ali, Erik Berggren, Michael Berlin, Anna Bjurström, Ellinor Dahlén, Mia Hallin, Pernilla Johansson, Anders Karlsson, Christoph Lukkerz, Emma Wieslander, Ulrika Westerlund, Carin Olesen.
Till suppleanter valdes:
Jecinta Okumo, Ulrika Holmström, Daniel Hjalmarsson och Petter Forkstam.
Till valberedning valdes:
Ulrika Lorentzi, Hampus Rubszkin, Carl Bergstrand, Inger Forsgren, Marco Vega.
Uttalande från kongressen
- använda sin position som EU:s företrädare i världen för att ta upp frågor om kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter, inklusive tillgången på säkra och lagliga aborter, i dialog med andra länder och internationella institutioner.
- agera för att EU:s medlemsstater antar ett heltäckande direktiv som förbjuder diskriminering på grund av exempelvis sexuell läggning och funktionshinder, även utanför arbetslivet.
- verka för att EU instiftar lagar som förbjuder hatbrott mot hbt-personer på samma sätt som EU gjort gällande för rasistiskt våld.
- verka för att minst tio procent av EU:s utvecklingssamarbete och biståndssatsningar går till frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
- tydligt ta ställning för unga människors sexuella och reproduktiva rättigheter.
- inte faller för trycket från de religiösa och politiska krafter som vill stoppa paraden,
- garanterar Pride-deltagarnas yttrandefrihet och säkerhet i de baltiska staterna,
- tar hatbrott mot hbt-personer på största allvar
- börjar arbeta långsiktigt för att stoppa diskriminering av personer utifrån kön, könstillhörighet eller sexuell läggning.
RFSU vill ha utredning om fler än två juridiska vårdnadshavare
Spänningen stiger
Lust i varje hem
Maria Bergström, RFSU:s förbundskansli
– Kondomen är given. Är man en människa som har ett aktivt sexliv ska kondomer alltid finnas nära till hands. Massageolja och klitorisvibratorn får de två andra platserna.
Jack Lukkerz, RFSU Malmö
– Klicks glidmedel, massageoljan och geishakulorna. De kan användas av alla oavsett kön
Lisa Larsson, RFSU Stockholm
– Om man har sex på ett sådant sätt att kondom krävs för att göra det säkrare, ska den ha en given plats. Glidmedel och en vibrator borde också finnas.
Text och bild: Jonas Lemon
Rapport från plenum
Innan lunch hann några fler beslut tas, här följer en kort sammanfattning:
* I samtyckesfrågan (ifall krav på samtycke ska införas i sexualbrottslagstiftningen) röstade kongressen för att RFSU tills vidare inte ska ändra inställning. Däremot ska RFSU fortsätta att följa kunskapsläget i frågan och om nya fakta framkommer som visar att en samtyckeslagstiftning skulle kunna minska antalet sexualbrott ska RFSU vara berett att ompröva sitt ställningstagande.
* I fredagens förhandlingar röstades ett förslag igenom som innebär att RFSU kommer att ha två fokusområden kommande kongressperiod - barns sexualitet och hiv/STI. Idag röstades även igenom att RFSU ska utreda hur den hiv/STI-preventiva verksamheten kan lyftas och specificeras ur RFSU:s perspektiv.
* RFSU ska verka för att alla unga personer ska ha tillgång till en ungdomsmottagning inom rimligt avstånd under hela året (även under sommaren). RFSU ska också verka för att kvalitén på ungdomsmottagningarna ska stärkas. Beslut togs även om att RFSU kräver att ungdomsmottagningar ska få ökade ekonomiska resurser.
* Kongressen beslutade att RFSU ska jobba mer systematiskt med miljöfrågor, bland annat införa ett miljöledningssystem.
Foto: Maria Gullmark
Kongressunderhållning med FAQ
Efter lång väntan blev det så äntligen dags för FAQs korta men efterlängtade uppträdande i plenumsalen. Bandet framförde sin senaste upptempo hit Knullkompis med koordinerad dans och avancerad körsång. Att döma av det öronbedövande jublet efter framförandet kan vi konstatera att låten gillades starkt av kongressdeltagarna.
Debatt om streck i debatten
Förmiddagens förhandlingar i plenum ägnades till stor del åt debatt om motioner kring ändringar i RFSU:s stadgar. Men utöver det behandlades bland annat en motion som rörde frågan om omskärelse av pojkar och beslut togs om att RFSU ska fortsätta att jobba i den abetsgrupp som tillsattes redan av 2007 års kongress, men med ett tillägg om bland annat att gruppens arbete ska ta ett bredare grepp och inkludera även "ickemedicinskt påbjudna ingrepp på barn med intersex-problematik".
Nu väntar tid för debatt om bland annat samtyckesfrågan, frågan om ifall RFSU ska arbeta för att barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare, och en ny förbundsstyrelse ska utses!
Vinn Åsas t-shirt!
För en vecka sedan skrotade RFSU mödomshinnan och lanserade ordet slidkrans.
– Vi introducerar ordet slidkrans som mycket bättre beskriver vad det är frågan om. Mödomshinnan borde därmed kunna gå ur tiden, sade Åsa Regnér, generalsekreterare i RFSU, och poserade kaxigt i en t-shirt med texten "Slidkrans heter det".
TÄVLINGSFRÅGA: RFSU har tidigare lanserat ett nytt ord, som sedan 2006 står i Svenska akademins ordlista, vilket är ordet?
Skicka in ditt svar till webmaster(snabel-a)rfsu.se, eller via RFSU:s FirstClass till Maria Gullmark, senast tisdagen den 12 maj och du är med i utlottningen!
RFSU gav i samband med lanseringen av ordet ut handboken ”Slidkransen. Frågor och svar om myter kring mödom och oskuld” (länken går till en pdf-fil).
lördag 9 maj 2009
Årets RFSU-pris till Pija Lindenbaum
RFSU:s förbundsstyrelse beslutat att RFSU-priset för 2009 tilldelas författaren och tecknaren Pija Lindenbaum som i en rad uppskattade barnböcker visat att inget ämne är omöjligt att samtala med barn om.
Motiveringen lyder: Pija Lindenbaums böcker för barn ger en lika eftertänksam som bejakande syn på kropp och identitet. Utan stora åthävor, och med ett alldeles underbart bildspråk, gör hon upp med könsroller och andra stereotyper utan att skriva någon på näsan. Läsaren – ung som gammal – lämnas med en sprittande känsla av att ”jag är okej, jag får vara precis som jag är”.
Läs en intervju med Pija här.
”Säkrare illegala aborter – en global nödvändighet”
Staffan Bergström – professor i internationell hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, Solna – gästtalade under RFSU:s kongress.
Rubriken för hans anförande var det provokativa påståendet ”Säkrare illegala aborter – en global nödvändighet”, och det var med förväntan som publiken tog emot honom.
Bergström inledde sitt anförande med att tala om hur tacksam han var över att ha en så engagerad publik.
Han har jobbat som gynekolog i många år, bland annat tio år i Afrika som förlossningsdoktor. När han föreläser om mödradödlighet brukar han säga att han kommer från en annan planet. För under 30 års arbete som gynekolog i Sverige har han inte sett en enda mödradöd. Men under sina fem år i Maputo såg han över tusen mammor dö. Mammor som blödde ihjäl på tröskeln till den klinik han jobbade på. Sådant hör den andra planeten till, så stora skillnader är det när det gäller mödradödlighet.
I många länder är graviditet den främsta dödsorsaken för kvinnor mellan 15 och 45 år. Livstidsrisken för mödradöd är ett bra sätt att mäta hälsosituationen på. I Sierra Leone är det 1:6, det vill säga var sjätte kvinna dör i en gravidkomplikation.
I Sverige är samma risk 1:30 000. Alltså en kvinna på 30 000. Risken för en kvinna att dö en mödradöd är alltså fem tusen gånger högre i Sierra Leone än i Sverige. Det är den mest extrema orättvisan i världen, långt mycket större än om man till exempel jämför barn i olika delar av världen.
Mörkertalet är okänt, men troligen dör cirka 90 000 kvinnor i säkra aborter varje år. Det blir 250 kvinnor om dagen som dör i onödan.
I Etiopien är det cirka 20 000 mödradödsfall varje år, eller närmare 60 varje dygn. Det utgör cirka 30 procent av dödsfallen. Var tredje kvinnas död är alltså relaterad till osäkra aborter.
Det sker cirka 50 miljoner aborter i världen varje år. Cirka 20 miljoner är illegala och osäkra aborter av dessa, resten är legala och mer eller mindre säkra.
Alla illegala aborter är inte osäkra. Och det är viktigt, föri de länder med repressiva arbortlagar kommer det ta många år innan kvinnor får tillgång till lagliga säkra aborter. Eftersom vi vet att kvinnor som behöver få en abort gör det, även om det sker till priset för hennes hälsa.
Det finns som Staffan Bergström ser det tre stora hinder för säkra aborter:
* Lagstiftningen. Det finns många länder med lagstiftning som gör det omöjligt att få lagliga aborter. Nicaragua är ett exempel. Malta och Polen är andra.
* Tillgängligheten är det andra hindret. I Indien finns 54 000 gynekologer. Av dem är det 700 som jobbar inom offentlig vård ute på landsbygden. 700 i ett land med en befolkning på över en miljard människor. Tillgänglighet blir då ett avgörande hinder, även om aborter inte är oligaliga.
* Kunskap är det tredje hindret. Om man inte känner till att det finns rätt till abort kan man heller inte söka den hjälpen.
– Vi upptäckte för ett antal år sedan att magsårsmedicinen Cytotec (misorprostol) ledde till sammandragningar av livmodern och missfall om man tar fyra tabletter i slidans bakre ficka. Men den medicinen drogs in i USA, liksom i Pakistan. Och firman som tillverkar det har till denna dag vägrat registrera det för abort, trots att det finns massor av studier som visar att det fungerar.
– Trots det har denna kunskap, i väntan på legalisering av aborterna, gjort de illegala aborterna möjliga med detta preparat.
Staffan Bergström avslutade sitt anförande så här:
Rätt till liv är något betydligt mer komplierat än vad abortmotståndarna kallar aborter för. Den avgörande frågan är inte om man är för eller emot aborter. Den avgörande frågan är om vi kan, eller inte kan, acceptera den pågående slakten av 250 kvinnor varje dag på grund av osäkra aborter. Om det fanns ett krig med 250 0ffer om dagen skulle FN:s generalsekreterare vara där nästa dag. Men han är inte någonstans i samband med detta. Den som säger sig inte kunna acceptera abort eftersom det är ett tagande av liv måste istället acceptera att 250 kvinnor dör varje dag på grund av osäkra aborter.
För att provocera brukar jag avsluta mina föreläsningar i afrikanska länder med detta ’Every countriy has the maternal mortality its government deserves’.
Jag tror att göra illegala aborter säkrare med nuvarande repressiva lagstiftning i många fattiga länder är en viktig uppgift för hälsoarbetare i världen.
Text: Olle Castelius
Bild: Maria Gullmark
Hoppfull vision om friheter
RFSUs generalsekreterare, Åsa Regner, inledde sitt kongresstal med att tacka RFSU Malmö, vilka stått värdar för årets kongress, för ett fantastiskt roligt och välorganiserat arrangemang. Inte minst var hon imponerad av programpunkten RFSU på stan i vilken hon själv deltog.
– Det är någonting speciellt med den här sortens båtturer. De väcker nyfikenhet och spontanitet hos människor, vilket inte minst märktes på alla förbipasserande människor som vinkade till oss! Sade Åsa Regner, om transporten till evenemanget i form av två båtlaster glada och peppade RFSU-are.
Kongresstalet kom att kretsa kring RFSU:s tre friheter, frihet att välja, frihet att njuta och frihet att vara, och Åsa Regners hoppfulla vision om hur hela organisationen gemensamt ska fortsätta sitt arbete för att förverkliga och uppnå dessa.
Åsa Regner fortsatte med att presentera sex punkter som på olika sätt ansåg vara centrala för hur arbetet ska genomföras under den kommande kongressperioden.
– Den första punkten handlar om att hålla i det vi redan gör samt det sätt vi redan arbetar på, sade hon. Sedan förra kongressen har RFSU arbetat genom hela organisationen med utgångspunkt i de kongressbeslut som tagits på föregående kongress.
– Vi har synts och hörts mycket under den här tiden och vi kommer framöver också kunna utnyttja det faktum att våra frågor är i ropet samt att vår unika kompetens efterfrågas.
Vidare berättade hon att ambitionen är att under kommande kongressperiod utveckla och förbättra arbetet med att implementera årets kongressbeslut på ett sätt som inbegriper hela organisationen, men att detta också ställer krav på tydlighet från årets kongress.
Den andra punkten handlade om att RFSU måste förbli duktiga på att tillvarata det organisationen har.
– Det handlar om vårt kärnarbete: kliniken, sexualupplysning, frågelådan och vårt arbete i skolorna.
Hon berättade om den utvärdering som gjorts av RFSU-kliniken i Stockholm och som resulterat i mycket goda omdömen, men påminde om att siffrorna vad gäller oönskade graviditeter och spridningen av könssjukdomar ser dystra ut.
Den tredje punkten gällde det internationella arbetet och det faktum att RFSU numer är en av Sidas ramorganisationer, vilket också innebär att RFSU är en ”riktig” biståndorganisation.
– Jag och andra medarbetare har under den sista tiden rest mycket och träffat möjliga samarbetspartners runt om i världen, sade hon. Jag är övertygad om att vi har otroligt mycket att ge, men också att vi som organisation kommer att växa och lära oss av andras erfarenheter.
Åsa Regnér sade också att de viktigaste arbetsområdena internationellt är, sexualundervisning, sexuell hälsa, sexuellt våld, HBT och hiv/STI.
Den fjärde punkten rörde de möjligheter och utmaningar som omvärlden ställer på RFSUs kommande arbete.
– Vi befinner oss i en svår ekonomisk kris och vi vet inte hur det kommer att utvecklas framöver. Men vi kan vara säkra på att det kommer att få konsekvenser för väldigt många människor och det jag hoppas är att det inte leder till en ökad polarisering mellan de som har och de som inte har.
Några andra viktiga aspekter var Sveriges kommande ordförandeskap i EU och vikten av att i samband med detta lyfta sexualpolitiska frågor, USAs nya regering och den positiva effekt det fört med sig, samt det kommande riksdagsvalet och vikten av att aktivt arbeta gentemot våra egna politiker.
Den femte punkten behandlade frågan om hur RFSU som organisation på bästa sätt bör styra sitt arbete på sätt som utgår ifrån organisationens befintliga arbetssätt och vision, och samtidigt är anpassat efter de möjligheter och problem som omvärlden presenterar.
– Inspirerad av ett citat från Virginia Wolf tror jag att i att vi måste kunna se oss själva för de vi är för att kunna njuta av det som erbjuds. Jag ser oss som kunniga, engagerade och duktiga och ser enorma möjligheter att gå vidare tillsammans i vårt arbete som en hel organisation.
I den sjätte och avslutande punkten sade Åsa Regnér att hon tror att RFSU har en otroligt spännande tvåårs-period framför sig.
– RFSU har nått otroligt långt i sitt arbete, men vi har också mycket mer att ge. Tillsammans ser jag att vi har alla möjligheter att uppnå och njuta av våra friheter!
Vet du vad slidkransen är?
Josefin Bergfeldt, 37 år
Vad är det första du tänker på då hör RFSU?
– Först måste jag tänka några sekunder fungera för att hålla isär RFSU och RFSL. Men jag tänker på undervisning, att ni delar ut kondomer. Och att ni kan vara ett stöd för yngre människor om allt som rör relationer.
RFSU har lanserat ett nytt ord, slidkrans, vet du vad det betyder?
– Jag har hört ordet på radio, och tänker att mödomshinnan kanske är för etablerat för att det ska gå att ändra. Men det är ju ett jättebra ord, hoppas det kommer att fungera.
Ingabritt Glader, pensionär, född 1927
Vad är det första du tänker på då hör RFSU?
– Jag tänker på att de ger information om vårat sexualliv.
RFSU har lanserat ett nytt ord, slidkrans, vet du vad det betyder?
– Jag hörde ordet på radio, det var väl mödomshinnan? Om det inte finns någon sådan är det väl bra med ett annat ord.
Andreas Eldén, sångare, 27 år
Vad är det första du tänker på då hör RFSU?
– Jag tänker på sexuella rättigheter
RFSU har lanserat ett nytt ord, slidkrans, vet du vad det betyder?
– Det känner jag inte igen. Kan det vara ett nytt ord för blygdläppar? Men nu när jag hör vad det betyder är det ju riktigt bra!
Micha Widerberg, student, 16 år
Vad är det första du tänker på då du hör RFSU?
– Jag tänker på en organisation som jobbar med sex och hur man kan skydda sig.
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Det ordet har jag aldrig hört, kan det vara blygdläpparna kanske? Istället för mödomshinnan? Bra ord, om man tänker efter!
Christian Mucha, 29, teatervärd, Malmö
Vad är det första du tänker på när du hör talas om RFSU?
– Gratis kondomer.
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Nej, vad är det? Aha, det var bra.
Kim, 29, parkeringsvakt, Malmö
Vad är det första du tänker på när du hör talas om RFSU?
– Positiva grejer, jämställdhet, rättigheter, frihet.
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Nej, vad betyder det. Mödomshinna? Bra, finns det ingen hinna ska det ju inte heta så.
Robin Duvald, 37, lärare, Sölvesborg
Vad är det första du tänker på när du hör talas om RFSU?
– Information.
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Nej, det har jag inte hört. Aha, betyder det mödomshinna? Vilket bra ord, slidkrans är mycket bättre.
Nada Babic, 45, butiksanställd, Malmö
Vad är det första du tänker på när du hör talas om RFSU?
– Kondomer.
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Nej. Mödomshinna? Då är slidkrans ett mycket bättre ord eftersom det inte finns någon hinna.
Tim 25, och Linn, 25, båda lärare
Vad är det första du tänker på när du hör ordet RFSU?
– Sex- och samlavnadsinformation (Tim).
– Vi jobbar båda som lärare så vi vet att det handlar om upplysning och får positiva associationer till RFSU (båda).
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Ja, det ska vara istället för mödomshinna (Linn).
– Syftet är bra, men det är ett konstigt ord (Tim).
Marcos, 34, ska snart gifta sig
Vad är det första du tänker på när du hör ordet RFSU?
– Sexualundervisning!
RFSU har nyligen introducerat ordet slidkrans. Vet du vad det är?
– Det ska vara istället för mödomshinna, det har jag hört på radio.
---
Henrik, 39 (ingen bild)
Vad är det första du tänker på om jag säger RFSU?
– Faktiskt inte så mycket. Men kanske säker sex?
RFSU har lanserat ett nytt ord, slidkrans, vet du vad det är?
– Det är nog första gången jag hör det.
---
Stina 13, Elias 14 och Axel 15 (ingen bild)
Vad är det första ni tänker på om jag säger RFSU?
– Vet inte riktigt.
– Att ni arbetar med sexualfrågor.
RFSU har lanserat ett nytt ord, slidkrans, vet ni vad det är?
– Vad sa du att det hette?
– Slidkrans, det är det nya ordet för mödomshinna
– jaha, det viste jag inte.
– Jag har inte heller hört det.
Text och bild: Carolina Hemlin, Luciano Peirone, Jonas Lemon, Silvia Ernhagen, Olle Castelius
RFSU på stan – politik, kondomer och kultur
Bild: Maria Gullmark, Jonas Lemon
RFSU:s ordförande: Gå med i RFSU!
– I Sverige slår vi oss ofta för bröstet och tycker att vi är så bra på det här med sexualupplysning, att vi har sexualundervisning i skolan. Barn och unga behöver information om kroppens utveckling, om den sexuella lusten, om relationer. Liksom information om att vi har olika sexuella läggningar och könsuttryck. De behöver information om hur man undviker oönskade graviditeter och könssjukdomar. Även möjlighet att diskutera sådant som pornografi, sa hon.
Men trots att sex och samlevnad varit obligatoriskt i den svenska skolan i över 50 år finns det fortfarande brister, påpekade hon. Enligt en undersökning som RFSU gjorde för några år sedan hade bara 6 procent av lärarna fått utbildning i sex och samlevnad.
– Det är dåligt, för att inte säga urdåligt, sa Lena Lennerhed.
Så fortsatte Lena med andra exempel på frågor som är viktiga för RFSU; tillgången på sexologiska mottagningar och ungdomsmottagningar, ensamstående kvinnors rätt till insemination, civilrättslig registrering, abort och mycket mer. Abortfrågan är fortfarande aktuell och viktig att diskutera i Sverige, men även internationellt .
– Vi vill också att kvinnor i övriga delar av världen får rätt till säkra aborter. Världshälsoorganisationen räknar med att det varje år genomförs 19 miljoner osäkra aborter och att 70 000 kvinnor dör varje år. Det är framför allt fattiga kvinnor som råkar illa ut. Kvinnor i världen dör idag i samband med graviditet och förlossning, eller för att de gör osäkra aborter. De dör för att de inte får vanlig sjukvård, och för att de saknar rättigheter. Det är upprörande och något RFSU tillsammans med andra vill ändra på.
Malmöborna fick även veta en del om hiv i världen. Tillexempel att 33 miljoner människor lever med hiv och att nära 3 miljoner människor dör varje år i aids, främst i fattiga länder.
Men RFSU arbetar inte bara med politik och allvarliga frågor så som övergrepp, sjukdom och problem, påpekade Lena Lennerhed. Utgångspunkten är vår syn på sexualitet som lust, njutning och gemenskap. Och för den som vill öka lusten och njutningen finns numera RFSU:s sexleksaker att köpa på Apoteket.
Sist men inte minst fick åhörarna en uppmaning att gå med i RFSU.
– Vill du slåss för friheter och rättigheter, föra spännande samtal om sex, lust och njutning? Bli medlem du också. Gå med i RFSU!
RFSU i båt!
– Det där huset med glastak kallas slakthuset för det var en gång i tiden en köttmarknad. Idag är det ett disco, så man kan säga att det fortfarande gör skäl för sitt namn.
Text: Carolina Hemlin
Foto: Maria Gullmark
Det här vill de nya!
Ulrika Holmström, projektledare, 35 år, Stockholm.
Varför vill du engagera dig i RFSU:s förbundsstyrelse?
– Jag tycker att RFSU gör ett otroligt spännande arbete som jag är intresserad av. Särskilt intressant tycker jag att frågor om sexualitet och feminism är efersom det är frågor som rör både det privata och det politiska. Sexualitet och feminism är rättvisefrågor, och det vill jag gärna arbeta med med.
Om du blir invald i förbundsstyrelsen, vilka frågor komer du att lyfta då?
– Jag har erfarenhet av att jobba med jämställdhet och kvinnors rättigheter internationellt och kommer såklart att engagera mig i det. Det är mina hjärtefrågor. Nu när RFSU har fått RAM-status finns det en stor möjlighet att utöka det internationella arbetet. Jag tror att mon erfarenhet kan komma till nytta då, särskilt i arbetet med att ta fram en policy för hur RFSU i det internationella arbetet ska arbeta med partnerskap.
Sara Mohammad, 37, Stockholm
Varför engagerar du dig i RFSU?
– För att det ger ett bredare plan att arbeta med hälsofrågor om hedersrelaterat våld, och kyskhetskultur. Jag har bra kontakter med politiker, andra nätverk och massor av ungdomar och jag kan bidra med mina erfarenheter från bland annat organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime till RFSU:s medlemsorganisationer.
Vilka frågor kommer du att driva om du invald i förbundsstyrelsen?
- Hedersrelaterat våld, mot barnäktenskap och mot pojk-omskärelse.
Petter Forkstam, student 25 år, Lund
Varför vill du engagera dig i RFSU:s förbunsstyrelse?
– Jag tror att man kan åstadkomma stora förändringar i sexualitetsfrågor. Utbildningspolitik och sexualpolitik engagerar mig mycket. Just sexualpolitik påverkar mäniskor direkt och jag tycker att det skulle vara roligt att vara med och påverka det arbetet i RFSU.
Om du blir invald i förbundsstyrelsen, vilka frågor kommer du att lyfta då?
– Frågor om unga vuxnas sexualitet tycker jag är viktig och då är studenter en viktig grupp att nå. Unga vuxnas sexualitet tas liksom för givet. Jag vill också gärna förbjupa mig i arbetet med STI ooch hiv.
Pernilla Johansson, 37 år
Varför engagerar du dig i RFSU?
– Därför att RFSU är en så stark och politisk organisation. En annan sak som känns oerhört bra med RFSU är den positiva utgångspunkt med vilken man tar sig an så viktiga frågor.
Vilka frågor kommer du att driva om du blir invald i förbundsstyrelsen?
– Jag är framförallt intresserad av utvecklingen av det internationella arbetet. I och med RFSUs nya roll som ramorganisation för Sida känns det verkligen som att det är på gång.
– För egen del brinner jag för demokratiutveckling ur ett genusperspektiv.
Mariah Larsson, 37, Lund
Varför engagerar du dig i RFSU?
– Jag fick frågan av valberedningen om jag ville kandidera till förbundsstyrelsen. Jag tackade ja eftersom jag tror att det kan bli spännande att verka i en sådan miljö med mina kunskaper som porrforskare och filmvetare.
Vilka frågor kommer du att driva om du blir invald i förbundsstyrelsen?
– Jag skulle vilja driva frågor som har bäring på min yrkeskompetens och mitt arbete som forskare på fakulteten Hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Jag är del av ett forskningsprojektet ”Kön, sexualitet och socialt arbete”, och jag tror att frågor som handlar om till exempel sexuella skildringar i ord och bild eller förståelsen av pornografisk film som fenomen är något som jag skulle kunna bidra med.
Jecinta Okumo, sociolog, 29 år Gotland.
Varför vill du engagera dig i RFSU:s förbundsstyrelse?
– Jag representerar en minoritetsgrupp i Sverige; invandrare. Vi är inte en tydlig målgrupp för RFSU trots att detta är en av de största grupperna som behöver få kunskap om sexualitet och jämställdhet. Jag vill vara med i FS för att förmedla kunskap om hur man kan jobba med denna grupp människor.
Om du blir invald i förbundsstyrelsen, vilka frågor komer du att lyfta då?
– Jag är särskilt intresserad av frågor om genus och sexualitet och ser en direkt länk mellan dessa två områden. Det går inte att jobba med bara det ena frikopplat från det andra. Så sammankopplingen genus och sexualitet kommer jag att vilja fokusera på.
Emma Wieslander, 36, Stockholm
Varför engagerar du dig i RFSU?
– Därför att RFSU arbetar med många av de frågor som är centrala för mig, till exempel frågor om queer, poly och sexuella rättigheter. Dessutom är föreningsutveckling något av det roligaste jag vet och jag skulle vilja bidra med min erfarenheter av det, jag är dessutom duktig på att få folk att engagera sig.
Vilka frågor kommer du att driva om du invald i förbundsstyrelsen?
– Jag skulle vilja föra upp hiv och sti-frågorna på agendan. Till exempel titta på diskrimineringsfrågor kring hiv, även på EU-nivå, till exempel kring vilka inresregler som finns i olika länder och jobba mot att hiv-smittade diskrimineras.
– Frågan om barns sexualitet engagerar mig också, det är viktigt att jobba med heteronormativitet i förskolor mot låga åldrar för att skapa utrymme för barn att inte begränsas av normer.
Daniel Hjalmarsson, 31, Stockholm
Varför har du engagerat dig i RFSU?
– Jag tycker att RFSU är en bra organisation som driver viktiga frågor med en tydlig röst i debatten.
Vilka frågor kommer du att driva om du blir invald i förbundsstyrelsen?
– Jag brinner för det internationella arbetet och tycker att den utveckling som RFSU går igenom nu, i samband med att vi blivit ramorganisation till Sida, är oerhört spännande. Jag skulle också vilja arbeta för att lokalföreningarna blir en tydlig del av det internationella arbetet, och att alla lokalföreningar känner att de driver det tillsammans med övriga delar av riksförbundet. Annars finns det en risk att det blir en vi-och-dem-situation vilket inte vore något positiv utveckling.
Carin Olesen, 33, Göteborg
Varför engagerar du dig I RFSU?
-– Jag har länge varit aktiv i olika organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, och är intresserad av frågan om rätten till hälsa, rätten till liv, och rätten att vara, och det är ju precis vad RFSU jobbar med. Rätten att vara kvinna eller man till exempel, på vilket sätt man vill.
Vilka frågor kommer du att driva om du invald i förbundsstyrelsen?
– Det är tre frågor jag vill driva: barns sexualitet – bland annat att förskollärare får utbildning så att de kan möta barn och föräldrars frågor, hiv/sti-frågan – att RFSU för ett organiserat arbete kring detta och för det globala till det lokala, och sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter.
Åsa Bjering, 30 år, Stockholm
Varför engagerar du dig i RFSU?
– Därför att RFSU driver livsviktiga frågor såväl i Sverige som globalt. Sen tycker jag att man står inför en jätteintressant utmaning i och med rollen som ramorganisation för Sida.
Vilka frågor kommer du att driva om du blir invald i förbundsstyrelsen?
– Jag kommer framförallt att engagera mig i uppbyggnaden av RFSU som ramorganisation. Hur man på bästa sätt kan förena detta och samtidigt tillvarata all den kompetens som finns bland de lokala aktivisterna och medlemmarna.
– Sen vill jag också vara aktiv i hivarbetet.
Text: Olle Castelius, Carolina Hemlin, Silvia Ernhagen, Luciano Peirone.
Bild: Maria Gullmark