Panelsamtal om surrogatmödraskap

Den första punkten på lördagens program var panelsamtal om surrogatmödraskap mellan Barbro Westerholm, riksdagsledamot (Fp), Lena Marions (överläkare) och Jessika Svensson (v).

Foto: Daniel Ivarsson

Barbro sitter med i statens medicinetiska råd som kom med sitt uttalande i höstas. Nu utreds frågan vidare i riksdagen.

– Vi kom fram till att det ska vara möjligt att genomföra det jag hellre vill kalla ett värdmoderskap. Men vi var inte eniga. Och kommersiellt värdmoderskap har vi sagt nej till. Men jag vill veta mer om vilka konsekvenser det får. Och jag tycker att utredningen behöver mer tid på sig för att kunna öka sina kunskaper.

Lena är gynekolog och har jobbat i många år med kvinnor som haft problem att bli önskat gravida. Hon har rest till USA för att se hur surrogatmödraskap fungerar där. 

– Det medicinska och tekniska är det förstås det enklaste. Den stora utmaningen är allting runtomkring. Kvinnor kan anmäla sig för att bära ett barn åt någon annan. Sedan görs en omfattande utredning av både värdmamman och de blivande föräldrarna, ur ett psykiskt, medicinskt och socialt perspektiv. Därefter matchas individerna. Det center jag besökte är det den blivande värdmamman som bestämmer åt vilka föräldrar hon vill bära barnet. Det känns ganska sympatiskt.

Jessika sa att hon initialt var positivt inställd till det altruistiska surrogatmödraskapet, men har ändrat uppfattning.

– Jag förstod att i de länder där de har altruistiskt surrogatmödraskap så är det inte så många som ställer upp frivilligt. I dessa länder åker personer till tredje världen och det blir kommersiellt också. Jag tror inte att alla mår dåligt av att vara surrogatmammor. Men även om det finns några som kan hantera det, så finns det risk att alla inte mår bra. Lagstiftningen ska skydda majoriteten. Vi måste istället titta på hur vi kan öka adoption, underlätta insemination samt att flera än två personer kan vara vårdnadshavare.